Ny forskning: Det finns inte 1 dyslexigen – utan flera

Men inte alla bärare drabbas

Dyslexi är ett dolt handikapp som drabbar upp till 10 procent av befolkningen.

Elever med läs- och skrivsvårigheter kämpar sin mot bristande stöd och fördomar dagligen. Men forskningen jobbar på att vända utvecklingen.

Studier bedrivs på flera nivåer för att förstå mer om dyslexi – från pedagogiska till neurobiologiska. Man har hittat ett antal gener som förmodligen har en koppling till dyslexi. Det som förbryllar läkarna är vad som utlöser sjukdomen. För alla bärarna drabbas inte av dyslexi.

– Man tror att det beror på genkombinationer, säger Juha Kere, professor i molekylärgenetik vid Karolinska Institutet.

– Att inte alla bärare drabbas är goda nyheter, det öppnar för att fler ska kunna undvika dyslexi.

Börja i tid

Miljön spelar in hur dyslexin utvecklas. Ny forskning visar att får man ingen läs – och skrivträning utvecklas hjärnan som på dyslektiker, även om man inte inte bär på dyslexigenerna. Skolan spelar en stor roll i arbetet för att hjälpa dyslektiker. Och det gäller att börja i tid. Studier visar att de som har lässvårigheter i mellanstadiet ofta får dåliga slutbetyg.

– Språk blir svårare med åren. Putta in ungarna i läsning så snart det går, så får vi resurser över till de som verkligen behöver, säger Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska Institutet.

Kraven på lärarutbildningarna måste också höjas, tycker läsforskaren Ingvar Lundberg. Den tredje december lämnar han en utredning tll regeringen.

– Skolan är seg. Vissa lärare erkänner inte ens att dyslexi existerar. Det leder till ett utanförskap som inte är acceptabelt idag, säger Ingvar Lundberg.

Inte omöjligt

Ett nyckelproblem för dyslektiker är att de inte kan hantera språkets byggstenar. Men det betyder inte att det är omöjligt att lära sig skriva rätt.

– Dyslektiker har ett fonologiskt trögt system, de behöver träna mer, säger Martin Ingvar.

Har man ordentlig dyslexi slipper man aldrig restsymptom, men man kan komma långt med övning. Tyvärr fastar många dyslektiker i en ond cirkel: läsningen hackar, vilket gör det svårt att förstå, vilket gör det tråkigt. Och man lägger av.

Stöd och hjälpmedel som gör det roligt att lära är viktiga redskap för att komma runt problemet.

– Avkodningen måste ske automatiskt, det ska sitta i ryggraden så att det inte belastar arbetsminnet. Därför gäller det att öva, öva öva, även när det är trögt.

Många förtvivlade föräldrar vittnar om otillräcklig support från skolan – utan diagnos är det svårt att få hjälp. Men så ska det inte vara.

– Beteendenivån avgör – inte diagnosen. Kan barnet inte läsa ska de få hjälp, säger Martin Ingvar.

I gott sällskap

Kändisar med dyslexi:

Albert Einstein

John Lennon

Tom Cruise

Richard Branson

Cher

Will Smith

Jay Leno

Ernest Hemingway

Steve Jobs