Slipp din onda rygg

Ryggskott, diskbråck eller artros? Så vet du om din ryggvärk är farlig

helskärm

Ibland molar det – i månader.

Ibland känns det som om ryggen ska gå av.

Lär dig att skilja på farligt och ofarligt ont – och hur du ska göra för att bli fri från värk.

Med tanke på hur ont det gör, och hur länge värken oftast sitter i, är ryggvärk en närmast ofattbart vanlig åkomma. Fyra av fem svenskar drabbas någon gång under livet – och många får ont om och om igen. Värken kostar samhället 30 miljarder varje år.

Många söker aldrig vård

Den största summan består av sjukskrivningar – vårdkostnaderna står bara för en bråkdel av kostnaderna. Och det är talande. Många drabbade tror inte att det finns någon bot, och söker därför aldrig vård. Andra söker desperat efter lindring – bara för att hamna hos den ena läkaren efter den andra, utan att få hjälp.

– Det tar flera år att lära sig att behandla ryggproblem på ett effektivt sätt, säger Mahr Yousefy, sjukgymnast och klinikansvarig på Sabbatsbergs Ryggcentrum.

Hans råd till alla som har problem med sin rygg är att söka sig till en behandlande terapeut med specialinriktning på rygg. Det kan man göra antingen via en remiss från husläkaren, eller genom att söka sig vidare själv. Oftast behövs inte ens remiss.

– Det kan vara en kiropraktor, eller en naprapat, eller en sjukgymnast. Men helst då en sjukgymnast med vidareutbildning inom OMT – ortopedisk manuell terapi.

”Skapar oro och rädsla”

Hittar man redan från början en behandlare man verkligen litar på har man inte bara en god chans att få bot och lindring. Man minskar dessutom risken att hamna i en cirkus av olika vårdkontakter, där olika personer med olika kompetens ger olika besked.

– Det skapar oro och rädsla – och oro gör att man blir inaktiv, för att man tror att smärtan ska bli värre om man inte rör sig varsamt, säger Mahr Yosefy.

Och i inaktiviteten börjar för många en ond cirkel. En ryggrad som inte blir utsatt för rörelse kan drabbas av försämrad funktion, störd cirkulation och allt mer spända muskler och leder. Då tar det längre tid för värken att gå över.

Men kan det aldrig vara skadligt att röra på ryggen när den gör ont?

– Nej, alla typer av ryggvärk mår bra av anpassad aktivitet. Har du fruktansvärd smärta vill du självklart bara ligga ner. Men ryggen behöver rörelse. Se till att få en korsett som stabiliserar ryggen, och försök komma upp och gå. Kanske bara 10 meter – sedan vilar du 5, 10 minuter, kanske en halvtimme. Sedan går du 20 meter. Nästa gång 30 meter, säger Mahr Yousefy.

Den viktigaste behandlingen står alltså patienten själv – du – för. Genom att röra på dig, och genom att se till att belasta ryggen på ett förnuftigt sätt. Mahr Yousefy menar att de allra flesta ryggproblem uppstår ur en lång tids fel– eller överbelastning, även om patienten själv inte upplever det på det sättet.

– När det smäller till – då har det gått ganska långt. Personen kanske gör en felaktig rörelse, kanske roterar under belastning, och så plötsligt säger ryggen stopp. Men då har man utsatt ryggraden för en felaktig belastning under lång tid. Eller så har personen en snedhet som gör ryggraden belastningskänslig.

Många kräver röntgen

Att få besked om vad som felas ryggen kan vara mycket svårt, och att själv lista ut det är ofta omöjligt – om man inte drabbats av exakt samma smärta tidigare, och fått en diagnos som visat sig stämma. Många blir desperata när de inte får någon klar diagnos, och kräver en röntgen eller en undersökning med magnetkamera.

– Men vi kan inte alltid utifrån röntgen, magnetkamera eller datortomografi hitta smärta, förklarar Mahr Yousefy. En utebliven reflex säger inte heller mycket. Man måste först noggrant undersöka, provocera, avlasta och göra en provbehandling – och den vägen få en tydlig diagnostik för den som har haft ont länge.

Han ser egentligen bara tre anledningar att använda röntgen, magnetkamera eller datortomografi. Den ena är inför en operation. Den andra vid misstanke om allvarliga sjukdomstillstånd. Den tredje är när behandlaren inte kan sätta en tydlig diagnos och patientens symtom inte blir bättre trots behandling hos behandlare med rätt kompetens.

Måste vara beredd att göra förändringar

För att bli bra – och för att slippa få tillbaka värken – måste man bli medveten om vad som gjort att ryggen mått dåligt. Ibland kan det vara svårt att komma på det själv. Även då kan en specialutbildad sjukgymnast, kiropraktor eller naprapat vara till stor hjälp.

Och när man har kommit fram till vad som orsakat värken – ja, då måste man vara beredd att göra förändringar i sitt liv.

– Har jag till exempel en taxichaufför som sitter i en trång bil, och som har fått diskbråck, och sitter ganska långa pass – hur ska jag få den personen att bli bättre i sin rygg? Ja, han måste kanske byta bil, till en lite rymligare, där han sitter lite högre. Han måste se till att komma ut och promenera lite grand en gång i halvtimmen – det behöver inte vara så länge. Den bästa metoden för att minska spänningar i ryggen är patientens egen aktivitet, säger Mahr Yousefy.

Högre belastning att sitta ner

Hur man sitter och står betyder mycket för hur stor belastning ryggen utsätts för. Minst tryck och belastning i ländryggen är det när man ligger på rygg – då är trycket på varje disk bara en fjärdedel av vad den är när man står upprätt. När man sitter, däremot, är belastningen 50 procent högre än vid stående ställning – om man sitter rak i ryggen vill säga, med en rät vinkel mellan höft och rygg.

– Sittande framåtböjd är belastningen nästan 175 procent, och i en studie visade det sig att om man sitter hängande framåt som om man glor in i en datorskärm är det upp till 250 procent, berättar Mahr Yousefy.

I sällsynta fall finns det faktiskt någon riktigt farlig orsak bakom ryggvärken – men då har man även andra alarmsymptom (se faktaruta).

Om man inte har några av de symptomen, kan man känna sig säker på att det inte är något jätteallvarligt då?

– Ja.

Alarmsymptom!

Sök läkare om du har ont i ryggen och samtidigt...

• har allmänna sjukdomstecken som exempelvis feber, symptom från bröstkorg och mage, eller svaghet och viktnedgång

• inte känner när du är kissnödig, eller kissar på dig

• har domningar kring ändtarmen eller könsorganen

• har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen eller armar

• är i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen tidigare

• har cancer, eller tidigare har behandlats för cancer

• har benskörhet, osteoporos

• plötsligt får ont efter en olycka, exempelvis fall

Maria Wångersjö