’Jag dör hellre än jag spyr’
Publicerad 2015-01-27
Cecilia, 28, undviker folksamlingar – är livrädd för att kräkas
Stora folksamlingar, matbufféer och kollektivtrafik får det att vända sig i magen på Cecilia Lindecrantz, 28.
Hon lider av kräkfobi och gör allt hon kan för att förhindra magsjuka.
– Jag får ångest och panik om någon spyr i min närhet.
Cecilia Lindecrantz har haft besvär med magen så länge hon kan minnas - men det tog många år innan hon förstod vad det hela handlade om.
– Under skoltiden trodde flera vuxna i min närhet att jag led av anorexi när det i själva verket var precis tvärtom, bara tanken på att behöva kräkas gav mig ångest, redan under uppväxten.
En vanlig fobi
Cecilias fobi – emetofobi – är en av de mer vanliga. Ändå pratas det ofta tyst om problematiken.
– Jag tror att det finns en skam kring det här som gör att många inte söker hjälp. Att prata om det är dessutom svårt eftersom folk som inte är drabbade inte förstår. Många kan nog tycka att det är äckligt med vinterkräksjuka, men för en person med emetofobi är det en fråga om liv och död.
– Folk tror ju att man är knäpp när man säger att man hellre dör än spyr. Men så är det för mig.
Vad händer om du får reda på att någon i din närhet har magsjuka?
– Jag får svettningar, darrningar, panikångest, kan inte sova och sen flyr jag. Rent fysiskt har jag svårt att vara kvar i en miljö som riskerar att göra mig magsjuk.
Alkohol har Cecilia exempelvis inte druckit på sex år, en direkt konsekvens av hennes rädsla för att kräkas.
Vill inte ta risken
– Jag utsätter mig inte för risken att bli illamående, så är det bara.
För att lära sig att hantera fobin har Cecilia provat en rad olika terapier – under många år. Ingen har lyckats bota henne, men hypnos har hjälpt henne att förstå problematiken. Och gjort att hon kan leva ett bra liv, trots allt.
– Nu kan jag utmana mig själv i större utsträckning, och klarar av att göra sådant som jag egentligen mår dåligt av, till exempel kan jag åka tunnelbana kortare sträckor trots att jag känner ”hjälp, nu blir jag smittad”.
Att prata med andra om sin situation har också gjort Cecilias liv mer hanterbart. Efter många års tystnad, skam och undvikande bestämde hon sig för att berätta för omgivningen. Det har tagit bort en del av ångesten och lett till ökad förståelse.
– Den här fobin medför ju en del knäppa beteenden som kan få människor att undra vad man håller på med. När jag berättade under ett föräldramöte på sonens förskola var det en annan mamma som också vågade säga att hon har samma fobi.
Namn: Cecilia Lindecrantz. Ålder: 28. Bor: Stockholm. Yrke: Producent och författare till boken ”Under hypnos”, som handlar om hur det är att leva med emetofobi.
Fakta/Fobi
Fobi är en stark upplevelse av rädsla som kommer då en person ställs inför, eller riskerar att ställas inför, ett objekt eller en situation som personen fruktar.
För att betraktas som fobi måste rädslan vara orimlig eller överdriven.
Kräkfobi, emetofobi, är en så kallad specifik fobi. Den drabbade kopplar ihop kräkning med fara. De undviker situationer som kan leda till sjukdom, som bufféer, folksamlingar, utlandsresor, alkohol eller kollektivtrafik. De drabbade är ofta ovanligt friska.
Experten: Kräkfobi drabbar oftast kreativa kvinnor
Kunskapen kring emetofobi är så dålig att många drabbade riskerar felbehandling.
Det menar psykoterapeut Björn Enqvist som behandlat kräkfobiker sedan 80-talet.
– Den här fobin skiljer sig från andra eftersom den inte släcks ut av exponering. Boten är i stället att gravids gå emot vardagens undvikande.
Omkring 5-10 procent av befolkningen lider av någon form av fobi – den femte vanligaste är kräkfobi. Ändå finns få studier eller forskning på området.
Kan förvärra
– Emetofobi är inte som andra fobier. Att försöka framkalla kräkningar hos den drabbade förvärrar bara symptomen, säger Björn Enqvist.
Ändå utsätts många kräkfobiker för just det av sina terapeuter.
– Det här handlar naturligtvis om okunskap. I stället bör man hjälpa patienten att övervinna obehagliga situationer som kan leda till ångest. Det är viktigt, eftersom emetofobi leder till att man begränsar sig och underviker platser och situationer som skulle kunna signalera ”kräkningar”. Livet blir till slut ett enda stort undvikande, om man inte gör något.
Vad är det som gör att vissa personer utvecklar kräkfobi?
– I vissa fall kan något ha hänt under uppväxten som gör att man blandar ihop kräkningar med fara. Men det behöver inte vara så.
– Ofta finns däremot en samsjuklighet, det vill säga att individen även lider av gad, generaliserat ångestsyndrom. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män och majoriteten arbetar inom kreativa yrken.
Hur kommer det sig?
– En förutsättning för fobin är att man kan uppfatta en risk för kräkning i alla olika sammanhang. Och den förmågan har man oftast bara om man är kreativ.
Här är 25 andra fobier
Achluofobi – rädsla för mörker
Acousticofobi – Rädsla för höga ljud
Aerodromofobi – Rädsla för att flyga
Agorafobi – Rädsla för öppna platser
Agyrofobi – Rädsla för att korsa en väg
Akrofobi – Rädsla för höjder
Anthofobi – Rädsla för blommor
Aulofobi – Rädsla för flöjter
Bibliofobi – Rädsla för böcker
Cynofobi – Rädsla för hundar
Ecclesiofobi – Rädsla för kyrkor
Entomofobi – Rädsla för insekter
Ergasiofobi – Rädsla för arbete
Gynofobi – Rädsla för kvinnor
Ichthyofobi – Rädsla för fiskar
Kromofobi – Rädsla för färg
Linonofobi – Rädsla för snören
Mekanofobi – Rädsla för maskiner
Pogonofobi – Rädsla för skägg
Pyrofobi – Rädsla för eld
Spheksofobi – Rädsla för getingar
Thallassofobi – Rädsla för sjöar
Trypanofobi – rädsla för sprutor, medicinska ingrepp
