Ny svensk upptäckt: Blodprov avslöjar risk för diabetes

Friska personer i riskzonen - utan att veta om det

STOCKHOLM (TT)

Ett enkelt blodprov kan avslöja vem som riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och åldersdiabetes.

Nya svenska forskarrön kan också bidra till att förhindra att insulinproducerande celler förstörs och orsakar typ 1-diabetes.

Båda upptäckterna har gjorts av diabetesforskare vid Diabetes Center Karolinska, Karolinska sjukhuset i Solna.

Professor Kerstin Brismar har upptäckt en ny riskfaktor för att drabbas av typ 2-diabetes, åldersdiabetes.

Hon har funnit att låga halter av ett protein, IGFBP-1, som finns i levern och styrs av insulin är en markör för tidiga förändringar i blodkärlens insida. Om proteinnivåerna är för låga kan det störa kärlens förmåga att utvidgas.

– Det i sin tur är ett tidigt förstadium till att utveckla åderförkalkning, högt blodtryck och typ 2-diabetes, säger Kerstin Brismar.

Hon har tagit fram ett nytt enkelt blodtest som snabbt visar vem som har låga nivåer av proteinet och därmed är i riskzonen för att drabbas av typ 2-diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar.

Friska i riskzonen

Det är känt att många åldersdiabetiker har låga halter av proteinet. Detsamma gäller även många överviktiga och personer som har höga blodfetter, insulinresistens och nedsatt sockertolerans.

Kerstin Brismar har i en ny studie funnit att låga proteinnivåer också finns hos fullt friska, normalviktiga personer med normala blodfetter och utan diabetes i släkten.

Det är en ny tidigare okänd riskfaktor och det finns enligt Brismar skäl att införa screening för att upptäcka vilka som befinner sig i riskzonen. Det går dock att påverka proteinnivåerna med relativt enkla medel.

– Man kan höja proteinet och förbättra situationen avsevärt genom att förbättra kosten, motionera och att ta vissa läkemedel, säger Kerstin Brismar.

Identifierat nytt protein

Samtidigt har en forskargrupp ledd av professor Per-Olof Berggren lyckats identifiera ett protein, Apo CIII, som dödar insulinproducerande celler i bukspottskörteln och därmed kan orsaka typ 1-diabetes.

Proteinet bidrar till att öka mängden kalcium i cellen och det i sin tur ligger bakom att cellerna dör.

– Vi ser en ökning av proteinet hos 25-30 procent av de som lider av typ 1-diabetes, upp till fyra gånger normala nivåer, säger Per-Olof Berggren.

Nu har forskarna lyckats att med hjälp av antikroppar förhindra kalciumökningen och därmed också minska eller bromsa risken för att de insulinproducerande cellerna dör.

De lyckade försöken har hittills utförts på cellnivå. Nästa steg är försök på djur och slutligen på människor.

– Det intressanta är om man kan förhindra att diabetes uppstår, eller fördröja sjukdomen, säger Per-Olof Berggren. Då kan man ta fram ett diagnostiskt test för att se vem som riskerar att drabbas av sjukdomen. På längre sikt kan det leda till en ny sorts diabetesbehandling.

O Lindström/TT