Hennes barn tog sitt liv
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-12-29
Linnéa, 14, var inlagd för sina självmordstankar – fick permission
UPPSALA. Linnéa sa att hon inte ville leva längre.
Hon låg inlagd på barn- och ungdomspsykiatrin men fick permission för att gå på en konsert.
Då, veckan innan hon skulle fylla 15 år, tog hon sitt liv.
– Det är klart att det är fel att släppa ut någon som är självmordsbenägen på egen hand, säger Linnéas mamma Ludmilla Rosengren.
Flickrummet står kvar orört på villans bottenvåning. Sängen är prydligt bäddad med det rosa överkastet. Ovanpå samsas
gosedjuren med teckningar och hälsningar till Linnéa från alla som stått henne nära.
Fick ångestattacker
Det har gått drygt sex månader sedan tre poliser knackade på dörren och sa ”Linnéa är död”.
Ludmilla Rosengrens ögon blir blanka när hon berättar. Duktiga och fina Linnéa som förändrades och blev innesluten. Som fick ångestattacker och sömnproblem. I april lades hon in hos barn- och ungdomspsykiatrin. Hon bedömdes ha en depression och fick mediciner. Men det hjälpte inte.
– Hon kom och visade en snara som hon hade gjort. När hon höll fram den så var hon rädd, som att det var någon annan som gjort den.
Hon försökte ta sitt liv flera gånger och sa att hon inte ville fylla 15 år.
Hörde röster
Med facit i hand tror Ludmilla, som själv är läkare, att Linnéa drabbades av en psykos. Hon hörde röster och uttryckte sig som att hennes kropp inte riktigt hängde ihop. Den sjuka delen av Linnéa styrde över den andra.
Hon var inlagd i åtta veckor. Den 30 maj fick hon permission för att gå på en konsert med en kompis, föräldrarna informerades först efteråt. Hon tog cykeln till Musikens hus där komikern Björn Gustafsson var konferencier. Linnéa ringde avdelningen klockan 21.30 och sa att hon skulle bli försenad. Sedan tog hon sin cykel och åkte iväg. Hon hoppade framför ett tåg.
En timme senare ringde BUP hem till familjen och undrade om de visste var Linnéa höll hus eftersom hon inte var tillbaka.
– Då visste jag att Linnéa inte levde längre.
Kändes overkligt
Hon beskriver tiden efteråt som overklig, som att allt handlade om någon annan.
– Vi är en välfungerande familj som ägnar mycket tid åt våra barn. Man har en bild av att det är socialt utsatta som drabbas och att det måste vara något väldigt fel för att det ska kunna gå så här. Att föräldrarna slår barnen eller så.
Skapade en fasad
Ludmillas känslor pendlar upp och ner. Hon beskriver det som att balansera på en lina. Det gäller att hålla sig upprätt men ibland faller hon och då är det svårt att ta sig upp igen.
Många vänner och släktingar har stöttat och hjälpt familjen. Andra som de räknat med har inte funnits där, de har inte orkat. Några tittar bort och vet inte hur de ska bete sig. Hur tröstar man någon som varit med om det allra värsta? Att mista ett barn och att mista det genom självmord.
– Jag påminner dem om det hemska att vi faktiskt är dödliga.
Hon har anmält BUP till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, bland annat för att de släppte iväg
Linnéa på konserten.
– Linnéa planerade sitt självmord. Hon höll uppe en fasad för att omgivningen skulle tro att hon mådde bättre.
Lex Maria-anmälan
Ludmilla Rosengren tror att det behövs fler läkare inom psykiatrin för att de ska hinna göra korrekta bedömningar och behandla barn och ungdomar på ett så bra sätt som möjligt. Det är också därför hon berättar om Linnéa – för att fler ska förstå att psykiatrin behöver mer resurser.
– Vi är oerhört tagna av det här. Vi väntar på utredningsresultaten och påvisar de fel och brister så tar vi till oss av det, säger BUP:s verksamhetschef Agneta Rosling som gjort en Lex Maria-anmälan för att Socialstyrelsen ska utreda Linnéas död.
