Här slutar de att supa
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-12-21
Alkoholiserade kändisar väljer Nämndemansgården
BLENTARP. Stockholmspolitikern Kristina Axén Olin har just skrivits ut.
När Sveriges mest framgångsrika ska bota sin alkoholism åker de till en idyllisk gård i Skåne.
Under 29 dagar försöker de rädda sina liv.
Men ingen kommer hit frivilligt.
De flesta är förbannade. Ilskna på arbetsgivare eller anhöriga som tvingat dem hit, till Nämndemansgården.
Första veckan brottas de flesta med frågan: ”Vad gör jag här? Jag är inte alkoholist. Ta mig härifrån fortast möjligt.”
De har missbrukat alkohol eller narkotika i åratal. Omgivningen har tröttnat på att hälla ut sprit och förlåta.
Många av dem är framgångsrika människor ur samhällets övre skikt.
Alla behandlas lika
Kändis eller inte. Under den 29 dagar långa sejouren behandlas alla på samma sätt.
De som kommer fulla tas in på Kanelen, avgiftningsavdelningen. Antabussen kör patienterna till mötena med Anonyma alkoholister.
Humorn är viktig för att överleva.
En rejäl skylt på den frostklädda gräsmattan pekar mot inskrivningen.
Efter registrering tilldelas patienten ett rum. Ingen får bo ensam.
– Framförallt av säkerhetsskäl, säger Jan Klingspor, marknadsdirektör. Vi vill inte riskera att någon drabbas av delirium ensam på rummet.
Lika mycket handlar det om att patienterna inte ska kunna dra sig undan. Behandlingen går ut på att hela tiden konfronteras med sitt missbruk i gruppdiskussioner, föreläsningar och terapisamtal.
Mentalt beroende
Alla delas in i grupper. Någon är alltid nyanländ. Andra har varit med i veckor. Gamla hjälper nya att komma över första veckans ångest: Ge inte upp. Stanna en dag till.
Dagarna går åt till att bit för bit plocka isär missbrukaren och sätta ihop honom eller henne till en frisk människa. Den fysiska abstinensen går snart över. Värre är det mentala beroendet.
På kvällarna umgås man i allrummet med diskussioner om spritproblemen.
– För många är det under de samtalen polletten trillar ner, säger ägaren Thomas Wiklund.
Får inte ringa hem
Två tredjedelar av de intagna är män.
Män och kvinnor får hälsa på varandra. Inte mer.
– Att konfrontera sitt alkoholberoende är mycket smärtsamt, säger alkoholterapeuten Maria Krajnc.
– Det är lätt att fly in i en relation för att slippa. Männen öppnar sig inte heller på samma sätt om kvinnor finns i gruppen.
Första veckan får ingen ringa hem eller ta emot några besök.
– Många skulle sticka härifrån då. Det gäller att hålla patienterna kvar första veckan, säger Jan Klingspor.
Mobiltelefoner och datorer är bannlysta. Tv får man bara se på fredagar och lördagar.
– Man blir inte nykter av att titta på Rapport eller fotboll. Vi vill att patienterna ska fokusera på sitt beroende, säger Maria Krajnc.
Precis som alla andra som jobbar här är hon själv nykter alkoholist.
Vanligt med återfall
Vad gör att så många kända svenskar väljer Nämndemansgården?
Hög kvalitet och goda resultat, enligt ägaren Thomas Wiklund.
Men återfall ingår i sjukdomsbilden. Många tar ett återfall inom ett år. Precis när de tycker att de lyckats bemästra sitt beroende och tar en grogg eller smuttar på ett glas champagne.
Ett återfall räcker för de flesta att förstå att de måste avstå från spriten resten av livet – eller gå under.
Efter 2–4 år är 70 procent av Nämndemansgårdens patienter inte längre missbrukare.
– De lever nyktert år efter år, säger Thomas Wiklund.
– Relationen till familjen blir bättre. De kan sköta sitt jobb och får ökat hopp för framtiden.
Mot sin egen vilja.
’Jag såg inte att mina nära led’
Göran Stangertz var så nere i sin alkoholism att han inte kunde ta sig upp.
Räddningen blev 28 dygn på Nämndemansgården.
För alkoholisten Göran Stangertz handlade livet om att bedöva sig själv.
– Bedöva, bedöva, bedöva. Allt handlade om mig. Jag såg inte de nära som fanns omkring mig som led, säger han.
Han är regissör, skådespelare och teaterchef. Och i dag nykter. Gamla erfarenheter har han med sig in i teatern.
Föll i avgrunden
När han 1992 kom till Nämndemansgården hade han försökt hålla sig nykter på egen hand – men fallit rakt ner avgrunden under ett återfall.
Han insåg att han behövde vård, och fick hjälp att ta sig dit.
Vändningen, räddningen, insikten, kom efter ett par dagar.
– Jag träffade en familjeterapeut. Hon gjorde som vi gör i det här programmet – berättade om sig själv. Hur det var att vara gift med en alkoholist.
Då förstod Göran Stangertz. Hans drickande angick också andra. En insikt som var svår att ta emot.
Vågade ge efter
– Gudskelov var jag mitt i behandlingen, så jag vågade ge efter.
Att Göran Stangertz var en offentlig person bekymrade honom inte.
– När du är naken och i dig själv spelar det ingen roll vem du är.
Han mötte flera präster på Nämndemansgården, en generaldirektör, någon militär och någon långtidssjukskriven.
– Hela spektret av samhället, alla hade vi en gemensam nämnare: vårt förhållande till spriten. I det läget spelade varken efternamn eller titel någon roll.
”Valet var mellan liv och död”
Under en kvällsdiskussion i allrummet på Nämndemansgården trillade polletten ner.
Gudrun Schyman förstod – hon var alkoholist.
– Att diskutera med andra i samma situation var största behållningen, säger hon.
Schyman kom till Nämndemansgården 1997, efter flera års missbruk. Hon stod inför det val alla intagna möter.
–?Valet mellan liv och död. Jag insåg att alkoholen förr eller senare skulle ta död på mig om jag inte slutade.
För Gudrun Schyman var det aldrig något problem att vara en offentlig person –
partiledare?–?och samtidigt behandlas för alkoholism.
–?Man upptäcker snart att vi alla är ganska lika. Framförallt i förhållandet till alkoholen.
Hon jobbade för mycket
Kristina Axen Olin jobbade för mycket.
Sa ja till allt.
Hoppade över maten, men tog ett par glas vin till natten – för att kunna somna.
På Nämndemansgården tog hon tillbaka kontrollen över sitt liv.
Förra veckan blev hon utskriven.
– Jag kommer aldrig att ta alkohol eller droger för att få ihop mitt livspussel. Jag avstår helt, säger hon.
Varför Nämndemansgården?
– De anses ha bäst behandling i Sverige. Där finns alla sorters personer, från uttalade alkoholmissbrukare till dem som är i riskzonen. 12-stegsmetoden passar mig, man ser på varje person som en individ.?
