”Läkarna trodde aldrig jag skulle kunna gå igen”

Både drömresan och jobbet var i hamn: ett år som volontär på barnhem i Thailand.

Men en hjärnhinneinflammation höll på att kosta henne livet.

–Jag är glad att jag överlevde resan hem, säger Lina Båtelsson.

Lina lämnade hemmet i gotländska Hemse sista augusti 2007 tillsammans bästa vännen Sofia för att jobba som lärare och fritidsledare i norra Thailand under ett års tid.

– Vi hade verkligen sett fram emot det här, det hade varit en dröm för mig ända sedan jag var liten, säger Lina, 23 år.

Redan andra dagen i Thailand började hon känna sig konstig. Hon fick vansinnigt ont i huvudet. En smärta som bara small till.

– Det går inte ens att föreställa sig hur ont det gjorde, säger hon.

Sjukhus- och diagnoscirkus

Lina blev inlagd och nu började en sjukhus- och diagnoscirkus utan dess like.

–På det första sjukhuset sa doktorn bara att det var en reaktion på att jag var klimat- och kulturchockad av allt det nya. Att det bara var hjärnspöken. Och man vill ju tro på läkarna. Jag kände mig osäker och det blir lätt missförstånd när man inte behärskar språket, säger Lina.

Hon skickades hem med en mängd starka lugnade tabletter och huvudvärkstabletter.

– Läkarna i Sverige var helt chockade när de såg vilka mediciner jag fått i Thailand. Jag hade kunnat sälja dem dyrt på Sergels torg enligt dem, säger hon.

Åkte hem

Hon blev bara sjukare och sjukare. Hon hade så ont att så fort någon rörde vi henne började hon gråta av smärta. I sex veckors tid åkte hon ut och in på olika thailändska sjukhus utan att den rätta diagnosen ställdes. Av den erkänt goda thailändska vården syntes inget. Till slut kunde hon inte ens gå. Hela tiden hade hon stöd av Sofia och vännerna på skolan i Mae Sariang.

När hon på nytt blev inlagd akut, bestämdes att hon skulle åka hem till Sverige.

– Jag kämpade emot länge, ville så gärna stanna kvar och var så arg på min kropp som strejkade. Men till slut var jag så sjuk att jag fick dödsångest och bara ville hem, säger hon.

Hjärnhinneinflammation

Men eftersom det inte fanns någon diagnos förvägrades hon ambulansflyg av försäkringsbolaget. Istället blev det reguljärflyg i flera etapper hem.

– Hade inte flygvärdinnorna på planet från Bangkok till Amsterdam gett mig sin specialplats, med möjlighet till viloläge, vet jag inte om jag hade överlevt resan. Jag var ju så sjuk att jag inte kunde sitta, hela min kropp var i kaos.

Men hem kom hon. Hon möttes på Arlanda av föräldrar och blivande maken Josef, som varit utom sig av oro. De körde henne till Visby lasarett och hon låg inne en vecka. Ryggmärgsprovet visade att hon hade hjärnhinneinflammation. Och orsaken var troligen ett fästingbett, som hon fått tidigare under sommaren. Hela hon var som en enda stor inflammation. Muskelinflammationen gjorde att hon inte kunde gå. Och under sex veckors svår sjukdom hade hon tappat en stor del av sin muskelmassa. Hon gick ner 12 kilo.

– Läkarna trodde aldrig att jag skulle kunna gå igen. Men jag var helt galet envis den där hösten: jag skulle bara kunna gå.

Kunde gå efter ett halvår

Genom sjuk- och vattengymnastik återerövrade hon sin styrka i små, små steg. Hon tog sig fram i rullstol och med rullator så småningom men efter ett halvår kunde hon gå igen. Hela tiden var hon sjukskriven. Framåt februari kunde hon börja arbetsträna, men tröttheten var svår och hon orkade bara korta, korta stunder av socialt liv. Först sommaren 2008 blev hon friskskriven, ett år efter att hon reste till Thailand.

I dag mår Lina bra igen och har inga sviter alls efter sjukdomen. Hon pluggar till lärare och bor med sin Josef i Kalmar.

Tre kända bakterier

Det finns tre kända borreliabakterier i Sverige.

Vilket slags märke man får beror bland annat på vilken borrelibakterie det är.

1. Borrelia Afzelii. Ger oftare den klassiska ringen hos män – men homogen rodnad hos kvinnor.

2. Borrelia Garinii. Ger oftare en homogen rodnad samt neuroborrelia.

3. Borrelia Burgdorferi senso stricto. Ger ofta otypiska hudförändringar som blåsor. Samt oftare feber och ledbesvär. Ovanlig i Sverige och Europa, men enda sorten i USA.