Motionshetsen – farlig för hjärtat
Uppdaterad 2011-09-02 | Publicerad 2011-09-01
Ny forskning: Intensivträning kan ge rubbningar i hjärtrytmen och stroke
Hårdträning efter semestern kan bli en dödsfälla för kroppen.
Ny svensk forskning visar på risker för rubbningar i hjärtrytmen.
Och stroke.
– Symptomen är oro i bröstet och kraftiga hjärtslag, säger hjärtläkaren Kasper Andersen.
Jan Ragnarsson, 69, tvingas äta hjärtmedicin resten av livet.
Hårdträningen gav honom förmaksflimmer och en ojämn hjärtrytm.
– Ja, visst är det konstigt. Nu är det inte bra att träna heller, säger Jan Ragnarsson.
Han har tränat i alla år – i år åkte han Vasaloppet för 40:e gången. Första gången han kände av förmaksflimmer var under en stafett-tävling. Jan fullföljde, men kände att något var fel.
– Det dröjde innan jag gick till läkaren och fick konstaterat att jag hade en ojämn hjärtrytm.
– Så fort jag tränar kan jag känna av det, men inte annars. Jag är väl dum som inte är rädd för det, man vet ju inte vad som kan hända, säger Jan Ragnarsson.
Följt 47 000 skidåkare
Ny svensk forskning visar nu att långvarig högintensiv träning ökar risken för rubbningar i hjärtrytmen, något som ger sämre livskvalitet och risk för stroke.
En studie från Uppsala universitet och Karolinska institutet har följt 47 000 manliga Vasaloppsåkare i upp till tio år. 881 av dem drabbades av störningar som förmaksflimmer.
”Oro i bröstet”
– Symptomen är oro i bröstet och kraftiga hjärtslag. Det kan finnas en längre tid, men de flesta som sportar känner skillnaden, inte minst för att de inte orkar träna lika intensivt som de brukar, säger Kasper Andersen, hjärtläkare och doktorand vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Tidigare studier har visat på motsatsen – att just Vasaloppsåkare är friskare och lever längre än mindre aktiva. Men den nya forskningen är tydlig:
– Risken ökade också markant för varje Vasalopp man kört, säger Kasper Andersen.
Han understryker att gemene vardagstränare inte ska skrämmas av resultaten, men Stina Karlsson, hälsopedagog och idrottspsykolog, menar att forskarnas larm är en varningsklocka även för medelmotionären.
– Många, särskilt män, har en tendens att gå från noll till 500 procent efter semestern. De vill gå ner i vikt och komma i form på några veckor, men blir i stället sjuka och skadade, säger Stina Karlsson.
”Händer att folk dör”
Hon har sett många ”vanliga” motionärer överanstränga sig i så kallade uthållighetssporter:
– Det gäller Vasaloppet, men också tävlingar som Stockholm maraton och Göteborgsvarvet. Det händer att folk dör.
