Stora skillnader inom diabetesvården
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-08-30
Blekinge och Östergötland i topp
Den ene får sin fot behandlad, en annan får den amputerad. Det finns stora skillnader mellan landets olika landsting när det gäller den vård som diabetiker får, enligt en ny rapport.
Vissa ser rapporten som en välkommen spark i baken.
– Nu har vi verkligen någonting att visa upp för våra politiker. Vi kan säga att det här ser inte särskilt vackert ut, säger Karin Larsson, sektionschef för avdelningen för diabetesvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Landstinget tillhör dem som intar en av bottenplaceringarna på den kvalitetsindexlista som informationsföretaget Health Consumer Powerhouse har tagit fram. I index ingår faktorer som tillgänglighet och väntetider, kontroller av diabetikers fötter och ögon, patienternas blodsockernivåer och andelen rökare bland patienterna.
Kort beslutsväg
På förstaplatsen finns Blekinge och Östergötland. Tydliga vårdplaner, aktiva diabetessköterskor och satsningar på fortbildning är några av orsakerna, säger Gerd Fridh, förvaltningschef i Blekinge.
– Och så är vi ett litet landsting. Vi kan besluta en sak på måndagen och den är genomförd på fredagen, säger hon.
När det gäller amputation av fötter, en av de yttersta konsekvenserna av diabetes, utmärker sig Gotland, där 1,5 procent av diabetikerna någon gång har genomgått en fotamputation. I Dalarna är motsvarande siffra 0,5 procent, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 0,9 procent.
Inget av landstingen uppfyller enligt rapporten de nationella riktlinjerna som säger att alla diabetiker ska genomgå en ögonbottenundersökning vartannat år för att förebygga blindhet.
Ej representativt urval
Så gott som samtliga uppgifter bakom diabetesindex kommer från Socialstyrelsens nationella diabetesregister. Problemet är att många landsting, exempelvis Västernorrland, är så dåliga på att rapportera att det egentligen inte går att dra några säkra slutsatser alls av vårdens kvalitet, säger registerhållare och överläkare Soffia Gudbjörnsdottir.
– För sjukhusen och patienterna med diabetes typ1 har vi mycket bra uppgifter. Men knappast när det gäller alla patienter med diabetes typ2 inom primärvården, säger hon.
– Men det är bra att lyfta fram skillnaderna med den brasklappen att vi kanske inte har hela bilden, men såhär ser det som vi har ut, säger Soffia Gudbjörnsdottir.
Bäst och sämst diabetesvård
Fakta: Diabetes
Fler artiklar om diabetes:
Sara Rosén/TT
