”Sex av tio unga vet för litet om hiv och aids”

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-01

Debattörerna: Skolan har nyckelroll i kampen mot smittan

DEBATT Många av dagens beslutsfattare tillhör den åldersgrupp som nåddes av 1980- och 90-talens svarta rubriker och massiva informationskampanjer. De kan uppleva att man redan vet "allt" om hiv och aids är och är trötta på ämnet. Men nu är det hög tid att ta upp frågan igen.

En bedräglig tystnad har spridit sig kring sjukdomen samtidigt som en ny generation unga vuxit upp som inte nåtts av kampanjerna. Dessa unga tror att hiv och aids inte angår dem, vilket är en farlig inställning i vår sammanlänkade och globala värld.

En FN-studie från UNGASS (United Nations General Assembly Special Session on HIV/AIDS) visar att sex av tio unga i världen saknar tillräckliga kunskaper om hur hiv överförs. Bäst kunskaper har unga i de länder som drabbats hårdast av epidemin. Där har också en social förändring mot ett mindre riskfyllt levnadssätt börjat äga rum: färre partners, senare sexdebut och ökad användning av kondomer.

I många höginkomstländer är dock kunskaperna bland unga oroväckande bristfälliga. Allt för många vet inte hur hiv överförs, inte hur man skyddar sig och lever i tron att hiv inte är något problem i deras generation. I Sverige har studier visat att hiv är en "icke-fråga" för unga. Det finns gymnasielever som tror att hiv smittas genom att man andas.

Det har aldrig levt så många med hiv och aids i världen som idag, över 33 miljoner människor enligt den senaste statistiken. Bara i Sverige har cirka 5000 människor viruset. Varje dag nysmittas 7000 människor av hiv och över 5000 dör av aids i världen. De unga står för 40 procent av de som nysmittas. För varje två personer som får tillgång till bromsmediciner, så nysmittas fem.

Även om vi kan se en minskning av antalet nysmittade i världen med 17 procent, betyder det att ökningen minskar något, inte att faran är över för den världsomspännande epidemin. Vi påminner oss Winston Churchills ord: ”Det här är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men det är, kanske, slutet på början.”

Det förebyggande arbetet måste förstärkas mot hiv. Enligt rekommendationer från UNAIDS bör länderna nu satsa särskilt på riskgrupperna för att få en snabbare minskning av spridningen. Men samtidigt som det konkreta förebyggande arbetet bör styras mot riskgrupperna, så måste också den allmänna kunskapsnivån bland exempelvis unga höjas.

I Sverige har hittills de flesta fallen av hiv och aids påträffats bland män som har sex med män, invandrare från länder där smittan är mer utbredd och sprutnarkomaner. En falsk känsla av trygghet har brett ut sig i samhället, en självbelåten inställning av att " hiv och aids drabbar bara andra", trots att vem som helst som har oskyddat sex med en partner vars hiv-status är okänd utsätter sig för risken att infekteras.

Graden av tillfälliga sexuella kontakter har ökat bland svenska ungdomar. Kondomanvändningen minskat och klamydiasmittan sprids. De ungas sexualvanor, i kombination med de bristfälliga kunskaperna, utgör ett riskbeteende. Om hiv i allra värsta fall skulle få fäste i ungdomsgruppen kan det spridas snabbt.

Det talas alltför tyst om de miljontals människor som lever med hiv och aids i världen, mycket beroende på fördomar och diskriminering. Även i Sverige är det få av de 5000 hiv-positiva som vågar träda fram. De som gjort det har allt för ofta fått uppleva negativa reaktioner, grundade på okunskap och rädsla. Tystnaden beror också på att en ny generation nu växer upp som tror att mediciner kommer att lösa problemet om de skulle råka bli smittade. I Sverige har alla som behöver och som känner till sin hiv-infektion rätt till bromsmediciner, vilket är en stor hjälp. Men att leva med dessa mediciner varje dag i hela sitt liv är inte enkelt. Det kräver strikta rutiner och risken att drabbas av biverkningar stor.

Vi menar att skolan har en nyckelroll att spela i kampen mot hiv och aids. Det finns ingen annan institution som når så många unga. Den måste stärka de unga, ge dem en framtidsoptimism och en grundläggande känsla av värdet av de mänskliga rättigheterna och vikten av en god hälsa, baserad på vetenskaplig grund.

I detta ingår att tala klartext om att hiv finns, att det kan smitta alla, hur det överförs, hur man skyddar sig och vad man ska göra om man misstänker att man är smittad.

Idag presenterar vi ”Kunskapsstipendiet om hiv och aids” – som är öppet att söka för alla Sveriges gymnasieskolor. Eleverna ska uppmuntras till att bredda sina kunskaper om hiv och att leva med hiv, samtidigt som de lär sig om hur samhälle, religion, jämställdhet, medicin med mera påverkar smittspridningen. Stipendiet på 100 000 kronor ska användas till en kunskapsupplevelse relaterad till ämnet. Det är ett samarbete mellan Lärarnas Riksförbund, Svenska Röda Korset och läkemedelsbolaget MSD. Vi börjar här i Sverige men vår vision är att sprida idén till andra länder.

Hiv är ingen sjukdom man kan vaccinera sig mot och sedan glömma bort. 20 miljoner människor har hittills dött i aids i världen och cirka 40 procent av de nysmittade är ungdomar i åldern 15-24 år. De hiv-förebyggande informationsinsatserna måste därför upprepas om och om igen tills en förändring ägt rum.

Kunskapen om hiv och aids är livsviktig och alla unga i hela världen måste få tillräcklig kunskap om hiv och aids så att de slutar att chansa med sin hälsa.

Michel Sidibé, chef för UNAIDS och jurymedlem i "Kunskapsstipendiet om hiv och aids"
Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund och ordförande i "Kunskapsstipendiet om hiv och aids"