Kvinnolöner ska gå före i förhandlingar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2012-07-18 | Publicerad 2012-07-17

Schyman och Nordström: Nya riktlinjer för Medlingsinstitutet kan skapa jämställda löner

Nu finns det en riksdagsmajoritet för att skärpa Medlingsinstitutets uppdrag när det gäller aktiva åtgärder för jämställda löner. Det stod klart efter en politisk utfrågning i Almedalen där representanter från riksdagens partier, undantaget SD, pressades på frågan om Medlingsinstitutets roll i arbetet för jämställda löner.

Statens roll i lönebildningen enligt den "svenska modellen" har Medlingsinstitutet. Uppdraget är att verka för en väl fungerande lönebildning. Det innebär att den internationellt konkurrensutsatta sektorn är normerande och att löneökningstakten där ska vara riktmärke för övrig arbetsmarknad.

Det ingår inte i institutets uppgifter att aktivt verka för jämställda löner. Men snart får de tänka om. I Almedalen visade det sig att det nu finns en majoritet i riksdagen för att skärpa uppdraget.

Bakgrunden är ett initiativ där flera kvinnodominerade fackförbund inom LO, TCO och SACO för första gången tillsammans listat sju punkter för ett Sverige med rättvisa löner. Man efterlyste bl.a. politiska initiativ för att skärpa Medlingsinstitutets roll.

Det krav som nu partierna i panelen på seminariet ställde sig bakom var: "Medlingsinstitutet får i uppdrag att kartlägga och analysera löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken på hela arbetsmarknaden, samt att i samarbete med arbetsmarknadens parter föreslå åtgärder. Regeringen ska också se över Medlingsinstitutets uppdrag så att industrins norm för lönebildningen blir förenlig med aktiva insatser för att bryta den strukturella lönediskrimineringen mot kvinnodominerade yrken."

Hittills har Medlinsinstitutets företrädare menat att de inte kan arbeta för löner som ligger över industrins "märke" eftersom det skulle rubba balansen. Det betyder i klartext att krav på utjämning från kvinnodominerade arbetsområden "stör" en fungerande lönebildning. Den "svenska modellen" uttolkad på det viset bygger på och stödjer en exploatering av kvinnors arbete.

Så länge som Medlingsinstitutet har huvuddirektiv om att upprätthålla industrin som löneledande kommer lönegapet aldrig att minska. Det kommer snarare att öka. En procentuell ökning av lönerna ger anställda i lågbetalda yrken mycket lägre löneökning än det man till exempel får inom industrin, som har högre löner från början.

Det handlar inte om att avskaffa den svenska modellen - snarare om att modernisera den. Industrin kan fortsätta att vara normerande utan att det sker på de kvinnodominerande branschernas bekostnad. Den könssegregerade arbetsmarknaden skapar stora hinder för ekonomisk utveckling och individuell valfrihet. Det är självklart viktigt att lagkravet på lönekartläggningar åter skärps efter den borgerliga regeringens nedmontering men det är naivt att tro att det kravet gör mer än skrapar på ytan när det gäller de strukturella löneskillnaderna.

Annars borde lönegapet rimligen ha börjat täppas igen under alla de år då lagen krävde lönekartläggningar varje år av arbetsgivare som har 10 eller fler anställda. Inte ens resurstillskotten till offentlig sektor under tidigare regeringar har resulterat i ett minskat lönegap – av det enkla skälet att kvinnors löner inte har prioriterats framför andra behov i den offentliga sektorn. Därmed upprepas ett gammalt och känt patriarkalt mönster där första budet lyder: Kvinnors intressen får vänta – först tar vi de "riktiga" politiska frågorna!

Lönefrågan handlar inte om enskilda kvinnor som i enskilda situationer råkar enskilt illa ut i enskilda löneförhandlingar. Det är strukturer vi talar om. Strukturella problem måste mötas med strukturella reformer. Att skärpa kraven på Medlingsinstitutet är ett viktigt steg på vägen mot jämställda löner.

Annelie Nordström

Gudrun Schyman

Följ ämnen i artikeln