När grips Sharon?
Lev Grinberg undrar vem som ska gripa hans premiärminister
Lev Grinberg är sociolog vid Ben Gurion-universitetet och undrar vem som ska arrestera hans premiärminister Sharon.
Vilken är skillnaden mellan statsterrorism och individers terrordåd? Om vi förstår denna skillnad kommer vi också att kunna förstå det ondskefulla i USA:s politik i Mellanöstern. Medan Yassir Arafat suttit belägrad i sitt kontor, som gisslan till de israeliska ockupationsstyrkorna, har han varit under konstant press att fördöma terror och att bekämpa terrorism.
Israels statsterrorism definieras av USA som ”självförsvar”. Enskilda självmordsbombare benämns som terrorister. En ”liten” skillnad är ju dock att ansvaret för Israels handlingar ligger hos Ariel Sharon, Benjamin Ben Eliezer, Shimon Peres och Shaul Mofaz, medan de palestinska terrorattackerna utförs av individer som agerar på egen hand, mot Arafats vilja.
En timme efter det att Arafat förklarat sitt stöd för en vapenvila och önskat det judiska folket en glad påsk, gick en terrorist in på ett hotell i Netanya och sprängde sig själv och 22 oskyldiga påskfirande judar.
Arafat hölls ansvarig för detta dåd, och denna anklagelse får nu rättfärdiga den israeliska offensiven. Men Sharons ansvar för Israels krigsförbrytelser ignoreras av opinionen i Israel och runtom i världen.
Vem skall ställas till svars för det avsiktliga dödandet av nästan 100 palestinier? Vem skall sättas bakom galler för dödandet av fler än 120 palestinska sjukvårdare?
Vem skall dömas för dödandet – avsiktligt eller ej – av mer än 1 200 palestinier och för den kollektiva bestraffningen av mer än tre miljoner civila under de senaste arton månaderna?
Vem skall ställas inför internationell domstol för de olagliga bosättningarna på ockuperad palestinsk mark och de senaste 35 årens underlåtande att följa FN:s beslut?
Självmordsbombningar måste ovillkorligen fördömas. De är omoraliska dåd och de som ligger bakom skall sättas i fängelse. Men självmordsbombningarnas omfattning är ingenstans i närheten av den statsterrorism som bedrivs av Israels regering. De förstnämnda är individuella, desperata handlingar utförda av människor som inte ser någon framtid, en desperation som ignoreras av en allmän internationell opinion.
De senare är kyliga, ”rationella”, beslut fattade av en ockupationsmakt som utrustats väl och som finansieras av världens enda supermakt.
Jag undrar följande: vem skall gripa Sharon – som är direkt ansvarig för order att döda palestinier? När ska han också definieras som terrorist?
Hur länge ska världen ignorera palestinierna när de ropar att allt de vill ha är frihet och självständighet? Hur länge kan världen strunta i det faktum att målet för Israels regering inte är säkerhet, utan fortsatt ockupation och underordning av det palestinska folket?
Som israeler i opposition kämpar vi mot vår egen regering, men vi försvagas av det internationella stöd som Sharon erhåller. Hela den allmänna internationella opinionen måste vändas, FN måste skicka interveneringsstyrkor för att stoppa blodspillan och det förfall vi står inför.
Israeler och palestinier är i desperat behov av ett internationellt uppvaknande. För att rädda våra liv (bokstavligen) och för att bevara vårt hopp om en bättre framtid behöver vi stöd från vanligt folk världen över.
Lev Grinberg
Dr, sociolog och chef för
Humphrey institutet,
Ben Gurion-universitetet
Översättning: Henrik Karlsson