Vi muslimer har ett extra stort ansvar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-07-10 | Publicerad 2015-07-07
Imam: Vi måste nå våra unga innan de blivit hjärntvättade av extremisterna
Jag hörde på radion att inbrott ofta äger rum medan husfolket är hemma, kanske sitter ute i trädgården och äter middag. Dörren på framsidan är olåst och tjuvarna tar sig in den vägen. När ägarna kommer in är alla värdesaker borta.
Det slog mig att vi befinner oss i den situationen med den form av våldsbejakande extremism som just nu härjar ute i världen.
Vi vet att faran finns. Men vi sitter lugnt i (folk)hemmet, tillsätter någon samordnare, diskuterar eventuella åtgärder, pratar om ett larm på dörren, men gör inget. Säkert ska inget drabba oss.
Sedan hör vi om London, Paris, Köpenhamn och nu börjar vi gradvis märka att något händer på gatan utanför.
I Eskilstuna, i stora moskén, dök det nyligen upp några terrorist-anhängare på fredagsbönen, i ramadanmånaden. De förklarade imamen för ickemuslim, försvarade illdåd och väckte stor oro bland folk. (Att förklara en muslim för otroende takfir är liktydigt med dödsdom i våldsbejakande extremistkretsar). Många i församlingen har flytt från just de här terroristgrupperna och blev mycket upprörda.
Problemet finns i flera moskéer i Sverige. I en annan moské i Eskilstuna har rekryterare försökt förmå ungdomar att åka ner och slåss i Syrien och Irak. Några har åkt.
De flesta muslimer i Sverige strävar efter att leva i samhället, jobba, se sina barn få en bra utbildning, bygga upp en tillvaro som vilken svensk som helst, eller vilken människa som helst här i världen. Muslimer är inga rymdvarelser som kommit hit för att sprida skräck och förödelse.
Därför är det extremislamistiska hotet mot samhället också riktat mot oss muslimer. Om något händer som slår mot landet, såsom bombdåden i Stockholm julen 2010, kommer alla muslimer i Sverige att drabbas och pekas ut som skyldiga.
Det ger oss ett särskilt ansvar att göra vad vi kan för att förebygga det växande hotet från de extrema våldsbejakande extremisterna. De lockar ungdomarna med löften om paradiset, men också om pengar, hus, kvinnor och en ställning i ett viktigt sammanhang. De nämner inte att husen och kvinnorna och pengarna tills nyligen tillhörde andra människor som nu är slaktade eller på desperat flykt för livet. De säger att detta är islam och ungdomar som inte har en aning om vad denna religion handlar om, kastar sig ned i ett svart hål, för att kanske aldrig komma tillbaka till mänskligheten igen. Redan har ett 40-tal svenska muslimska ungdomar dött för denna falska utopi.
Det börjar bli hög tid att ta läget på riktigt allvar. Finns det någon plan? Ja.
Vi måste helt enkelt nå ungdomar i riskzonen för rekrytering innan de sugits in i sekten, skilts från familjer och vänner, blivit hjärntvättade och givit sig av från sina hem, ofta utan ett ord. Det här är inte att jämföra med att gå med i ett extremt parti eller ett motorcykelgäng, där man så småningom tröttnar och återgår till det vanliga samhället.
Det är en fråga om evigt liv för dem som åker. De hjärntvättas, groomas, in i en förvriden världsbild som får dem att lämna sin familj, sin utbildning, sina liv. De dras ned i något vi känner igen från våldsregimer som härjat världen under 1900-talet.
Vi har tagit fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism som bygger på erfarenhet och beprövade metoder. En huvudpunkt är just att nå, inte stöta bort, ungdomar som börjar tänka i radikala islamistiska banor. Sedan öppnar vi dialog utifrån riktig islam och med underbyggda resonemang, baserade på vad islam egentligen säger, kan vi ofta få dem att se vad islam verkligen handlar om.
Vi muslimer, en del av Sverige, vill samverka med de institutioner och krafter som finns, sociala myndigheter, skola, polis och andra grupper som kommer i kontakt med ungdomarna, för att se till att vårt hem inte fördärvas av våldsbejakande extremism.
Vi är redo, vi har metoderna, vi sträcker ut våra händer för samverkan över alla gränser.
Abd al Haqq Kielan