Låt inte bitcoin bli terrorns nya vapen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-07-25 | Publicerad 2016-10-03

Debattörerna: Sverige ska bekämpa terrorfinansieringen – men riksdagen måste sluta upp

Kriminella utnyttjar de finansiella systemen för att tvätta pengar och för att finansiera terrorism, skriver Anders Ygeman och Per Bolund.

DEBATT. Regeringen höjer tempot för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism inom EU.  Exempelvis har elektroniska valutor, så som bitcoin, ett för bristande regelverk med dålig insyn. 

Kriminella utnyttjar de finansiella systemen för att tvätta pengar och för att finansiera terrorism. Det är ett hot mot samhällets finansiella infrastruktur och långsiktiga hållbarhet, ett hot som går över nationsgränserna.

Som exportberoende land kan Sverige inte begränsa varor och tjänster över gränserna, den fria marknaden måste fungera och utvecklas utan att utnyttjas för ekonomisk brottslighet. De nya förslagen från EU är både bra och nödvändiga, vi förväntar oss att riksdagen tar arbetet på allvar och bidrar till att Sverige kan gå före.

Det finns många lärdomar att dra från det senaste årets terroristattacker i Europa och i övriga världen. Vi måste även lära av avslöjanden om Panamapappren. Det behövs ett kraftfullt agerande mot internationell skatteflykt och skattefusk genom förbättrat samarbete mellan myndigheter på europeisk och global nivå. Regeringen har presenterat ett 10-punktsprogram mot skatteflykt, som bland annat innehåller mer resurser till Skatteverket och automatiskt informationsutbyte med allt fler länder.

Regeringen kommer dessutom att tillsätta en utredning med uppdrag att införa en skyldighet för skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg.

I det direkta arbetet mot ekonomisk brottslighet och finansiering av terrorism har det redan gjorts ett stort antal åtgärder för att stärka arbetet mot ekonomisk brottslighet. Vi har bland annat:

Infört lagändringar med syfte att ställa högre krav på banker och andra aktörer att ha mer strikta åtgärder för affärsrelationer med personer i politiskt utsatt ställning. Panamapappren har visat att tunga politiker och topptjänstemän i internationella organisationer har använt sig av brevlådeföretagen – sannolikt för att undvika skatt och dölja pengar som man fått genom korruption.

Skjutit till mer resurser till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Finanspolisen har nästan fördubblat antalet anställda.

Regeringen har gett Säkerhetspolisen, Finanspolisen vid Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att redovisa hur de bättre ska samarbeta för att motverka finansiering av terrorism. Detta kommer att redovisas till regeringen i november i år.

EU-kommissionen har nu presenterat nya ambitiösa förslag som regeringen välkomnar. I förslagen ingår att:

Växlingsplattformar för virtuella valutor, såsom bitcoin, ska omfattas av regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Andra EU-länders finansunderrättelseenheter ska få samma befogenheter som den svenska Finanspolisen redan har.

Snabbare inhämtning av kontoinformation ska införas. Idag är arbetet administrativt krångligt vilket försvårar och försenar brottsbekämpande myndigheters arbete. För att värna den personliga integriteten kommer endast behöriga myndigheter att kunna använda detta.

Information om företags verkliga huvudmän ska vara tillgänglig på europeisk nivå för ökad transparens.

För att dessa förslag ska bli verklighet krävs ett aktivt arbete. Sverige kan påverka förslagen i den riktning som är bäst för våra förutsättningar, men då måste regeringen, och framförallt riksdagen, lägga i en högre växel under det kommande året.

Per Bolund

Anders Ygeman

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.