Kortare arbetstid är en mycket dålig idé
Replik från Timbro om att lagstifta om arbetstidsförkortning
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-02-15
REPLIK. Lagstiftad arbetstidsförkortning innebär sämre vård, minskad polisiär närvaro och stora kostnader för den svenska ekonomin. Det är en dålig idé.
Fackförbunden vill ha lagstiftning om förkortad arbetstiden för alla Sveriges arbetstagare. Det är anmärkningsvärt. Facken brukar bemöta all politisk inblandning i löner och arbetsvillkor med att det bör lämnas till arbetsmarknadens parter, och inte till politiker.
Varför vill facken göra avsteg från den principen när det kommer till just arbetstid?
Men det största problemet med lagstiftad arbetstidsförkortning är inte att det stör den svenska modellen, utan att det skulle kosta det svenska samhället och svensk ekonomi enorma resurser, och att det innebär sämre kvalitet på offentlig service.
Facken medger själva att det, utöver arbetstidsförkortning, kommer att behövas mer resurser och fler kollegor. Det går tvärtemot konsekvenserna som lagstiftad arbetstidsförkortning skulle få.
Låt mig exemplifiera med ett vanligt förslag, fyra dagars arbetsvecka. Arbetstiden skulle sänkas med 20 procent. Det innebär mindre tid för arbetstagare att producera, och skulle innebära en kraftig sänkning av BNP.
Men i vissa branscher, polisen, hemtjänsten och sjukvården, krävs personal dygnet runt, sju dagar i veckan.
En lagstiftad arbetstidsförkortning kräver då antingen att äldre får mindre hjälp, att läkare träffar ännu färre patienter och att polisens närvaro sjunker, eller att det i alla de här verksamheterna anställs 25 procent fler personer.
Med tanke på att det redan i dag är svårt att hitta kompetens inom samtliga områden är det senare ett mycket osannolikt alternativ.
Fredrik Kopsch, chefsekonom Timbro
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.