Miljoner allergiker blir utan specialist
Läkare ska inte längre kunna bli specialister på allergi. Det är Socialstyrelsen på väg att föreslå. Vid ett sammanträde i onsdags gicks förslaget om att avskaffa allergi som specialitet för läkare igenom utan invändningar.
I dag slår fyra företrädare för allergiforskningen larm på Aftonbladet Debatt: De tre miljoner svenskar som lider av allergi eller annan överkänslighet blir utan specialistvård – en mycket allvarlig försämring.
Socialstyrelsens översyn av läkares specialistutbildning – en utredning som leds av Gudmar Lundqvist – har utarbetat ett förslag som innebär att specialiteterna allergisjukdomar och barn- och ungdomsallergologi ska försvinna som specialiteter. Det påstås att förändringarna ska göras ur ett patientperspektiv och att man värnar om specialistutbildningen. Verkligheten är istället att förslaget fullständigt motverkar sitt eget syfte.
Allt fler svenskar drabbas av allergier och astma. Det finns numera allergiska barn i så gott som varje skolklass. Man har funnit att upp till 30 procent av alla barn under sin uppväxt har någon form av allergisk sjukdom, varav nästan 1/3 är astma. Allergi, astma och annan överkänslighet är utan tvekan vår största folksjukdom. Det ter sig under sådana omständigheter fullständigt ogenomtänkt att dra in allergispecialiteterna för vuxna och barn, vilket Socialstyrelsen nu preliminärt föreslår.
De samhällsekonomiska kostnaderna för astma/allergi uppskattas till cirka 10 miljarder kronor per år i Sverige (beräkningar från år 1995). Denna kalkyl omfattar dock ej kostnader som ombyggnation av lokaler/bostäder och kostnader för allergisanering, som mer ses som indirekta kostnader.
Hälsoekonomiska studier inom området astma visar entydigt på stora vinster hos de patienter som får information, ändamålsenlig vård och effektiv behandling. Det finns också ett mycket starkt samband mellan adekvat medicinering mot astma och minskat antal vårddagar på sjukhus. En väl fungerande astmasjukvård leder till tydligt minskade kostnader för den offentliga ekonomin.
Ett huvudbudskap i Gudmar Lundqvists utredning är att patienter för närvarande på ett ineffektivt sätt ofta skickas mellan olika specialister. För allergipatienter med symtom från flera organ utgör dock allergispecialisterna tvärtom en sammanhållande länk. Att lägga ner allergispecialiteten medför således att de svårast sjuka allergipatienterna istället kommer att skickas mellan olika organspecialister, då inte tillgång finns till samlad kompetens inom specialistvården.
Allergi är en sjukdom som ofta drabbar flera organ samtidigt. Patienter med allergisk snuva har t ex större risk att utveckla astma, och kan dessutom ha eksem och födoämnesallergi.
Patienter med födoämnesallergi kan plötsligt och oförutsägbart drabbas av kraftiga allergichocker, som kan vara livshotande. Det är av största betydelse att fastställa vilket födoämne som orsakat reaktionen. För detta krävs i många fall en allergispecialist, gärna med födoämnesöverkänslighet som inriktning. Dessa födoämnesallergiska patienter behöver få en noggrann information om vilka födoämnen som bör undvikas och hur man själv behandlar en allvarlig allergireaktion. Idag råder det dock redan brist på allergispecialister i allmänhet, och speciellt de med födoämnesöverkänslighet som inriktning, varför sådan utredning och behandling försvåras.
De patienter som sökt akut på grund av svår allergisk reaktion eller allvarliga astmaanfall, måste beredas möjlighet att få en specialistutredning. En korrekt diagnos, adekvat patientutbildning och behandling kan för dessa patienter rädda liv.
Antalet allergispecialister kommer att minska avsevärt i Sverige under det närmaste decenniet, genom stora pensionsavgångar. Att i ett sådant skede lägga ner specialiteten allergisjukdomar både på vuxen- och barnsidan vore helt felaktigt. En omvänd process, med kraftfull satsning på allergisjukvård i stället för en nedrustning, vore betydligt mer adekvat. Det är viktigt att vara medveten om, att en majoritet av de 3 miljoner svenskar som har allergi eller annan överkänslighet sköts på ett föredömligt sätt i primärvården. Många av dessa allergipatienter kan dock någon gång i livet behöva remitteras för konsultation till en allergispecialist. De svårast sjuka behöver tveklöst kontinuerlig uppföljning av specialister.
Specialistsjukvården svarar också för en betydande del av utbildnings- och konsultverksamhet gentemot primärvården. Allergispecialisten är en viktig resurs när det gäller fortbildning av personal på astmamottagningar inom primärvården. Det måste också finnas klara rutiner för uppföljning av barn och vuxna med komplicerad allergi.
Sveriges allergi- och astmapatienter använder idag läkemedel för ca 1,4 miljarder kronor. Detta har lett till en kraftigt ökad livskvalitet för många. En del patienter har dock så svår allergi att tillgänglig behandling kan vara otillräcklig. Helt nya behandlingar kommer att bli tillgängliga inom något eller några år, och ger hopp till de allra svårast sjuka. Man skall dock vara medveten om att dessa nya behandlingar kommer att vara mycket kostsamma, varför det är viktigt att indikationen noga prövas innan en ny dyr behandling används för den enskilde patienten. För att Sveriges allergipatienter skall få en adekvat allergibehandling, som dessutom skall vara kostnadseffektiv för samhället, krävs därför en ökad satsning på specialiteten allergisjukdomar.
Vi kräver därför att ansvariga hälso- och sjukvårdspolitiker och Socialstyrelsen i sitt slutliga utredningsförslag beslutar behålla specialiteterna Allergisjukdomar och Barnallergologi. Något annat vore en kraftig försämring för Sveriges allergisjuka.