Vi är inte mogna för en president
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-23
Borde Sverige ha en president? Frågan är ständigt aktuell. Jag måste erkänna att kungahuset ibland känns lite träigt. Det ska vara så fint och formellt och tråkigt. Det händer just ingenting. Folket förväntas tycka att det årliga julprogrammet med kungafamiljen är nog. Victoria tycks aldrig gifta sig!
Men den avgörande frågan är ändå vem som skulle bli president i Sverige. Skulle mannen eller kvinnan från gatan kunna kliva in i rikspolitiken? Jag tvivlar faktiskt! Med tanke på hur toppstyrd den svenska demokratin är och hur svårt det är för den vanlige medborgaren att påverka politiken.
Ta bara valsedlarna som ett exempel. Vi får inte stryka någon från listan, för det betecknas som elakt. Bara kryssa någon vi gillar. Vi får gärna vara supportrar till politikerna men inte kritisera dem, för då betecknas vi som osolidariska.
Jag tror inte att Sverige är moget för något modernare statsskick. Skulle vi ens få välja president? Det ligger väl närmare till hands att partierna bestämmer vilka som är lämpliga och sedan får vi möjligtvis säga ja eller nej till de redan utsedda.
Att Obama blev vald i USA väcker onekligen lite nya tankar. USA:s demokrati fungerar inte tillfredställande, men engagemanget, spontaniteten och känslorna inför både politiken och dess representanter är betydligt större än i Sverige. Vi svenskar retar oss mer på hundbajs och låter känslorna svalla när vi följer Ingvar Oldsberg i ”På spåret”.