Fem stora skillnader mellan vår och Alliansen skolpolitik
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2014-03-11 | Publicerad 2014-03-10
S: Så vill vi vända utvecklingen i svensk skola
Den närmaste tiden kommer vi socialdemokrater besöka 400 skolor runt om i Sverige. Det är en turné med det enkla budskapet: Det är allvar nu. Skolresultaten faller, Sverige rasar i internationella mätningar samtidigt som klyftorna i skolan växer.
Regeringen låtsas att det inte finns några skillnader mellan dem och oss i skolpolitiken. Det är deras sista utväg: att påstå för väljarna att det inte finns några alternativ. Det är fel. Det finns minst fem stora konflikter:
Resurser till skolan vs. stora ofinansierade skattesänkningar
I den budget som började gälla i januari i år satsade regeringen 20 gånger mer på skattesänkningar än på skolan. Nu diskuterar regeringspartierna om de ska sänka skatten 2015 eller 2017, men det som är tydligt är att samtliga regeringspartier har antagit nya stora skattesänkningsprogram för framtiden.
Vi väljer en annan väg. I vårt budgetalternativ lade vi nära fyra miljarder kronor mer än regeringen för att stärka skolan.
Mindre klasser och tidiga insatser vs. färre lärare i skolan
Under regeringens tid har 1000 speciallärare och specialpedagoger och totalt 12 500 pedagogiska tjänster försvunnit ur den svenska skolan. Det måste få ett stopp. Vi vill investera i mindre klasser de första åren i skolan, i fler speciallärare och specialpedagoger. Det krävs för att eleverna ska få mer tid med skickliga lärare och för att alla barn ska få det stöd de behöver.
Jämlik skola vs. vidgade klyftor
OECD visar väldigt tydligt att de mest likvärdiga skolsystemen också blir de mest högpresterande. Att investera i en jämlik skola ger därför inte bara alla barn samma chans att lyckas i livet, det är också det som krävs för att Sverige ska bli en högpresterande kunskapsnation. Regeringen har vidgat klyftorna i skolan, till exempel infört läx-rut så att de barn vars föräldrar kan betala kan få läxhjälp. Vi vill satsa på stöd till de skolor och elever som behöver det som mest, och inte minst läxhjälp för alla, för att skapa en mer jämlik skola.
Stopp för vinstjakt i skolan vs. marknadsskola
Minns ni förra våren, när tusentals elevers skola lades ned från en dag till en annan? Regeringen ser skolan som vilken marknad som helst, och skolor ska kunna försvinna från en dag till en annan. Vi vill sätta stopp för överetableringar, konkurser och vinstjakten i skolan så att resurserna går till det som var meningen: att utbilda våra barn.
Fler utbildningsmöjligheter vs. nedskärningar i högre utbildning
Regeringen drar ned på utbildningsmöjligheterna på högskolor och universitet och nu vill de även försämra studenternas ekonomiska villkor. Sedan 2011 har regeringen dragit ned 18 000 högskoleplatser och de planerar att dra ned med ytterligare 7000 under nästa mandatperiod. Samtidigt sänks ambitionerna i gymnasiet.
Vi vill göra gymnasiet obligatoriskt, och samtidigt skapa vägar för alla att klara av den utbildning som blivit ett grundkrav på arbetsmarknaden. Vi vill öka ungas möjligheter att studera och allas möjligheter att vidareutbilda sig.
Det är förståeligt att regeringen försöker dölja de konflikter som finns, eftersom det riktar ljuset mot de felprioriteringar de gjort under de senaste åtta åren.
Men skolan behöver inte fler bortförklaringar eller pseudodebatter. Den behöver en regering som prioriterar och tar ansvar. Våra gemensamma resurser behöver investeras i våra barns skola. Investeringar för att det ska vara skickliga lärare som står framför våra barn i klassrummet. För att våra barns klasser ska vara mindre så att de får mer tid med sina lärare. Och för att skapa en jämlik skola där vartenda barn lyckas.
Stefan Löfven (S)
Partiledare
Magdalena Andersson (S)
Ekonomisk-politisk talesperson
Ibrahim Baylan (S)
Utbildningspolitisk talesperson
Texten har uppdaterats.