Det finns inga säkra ställen kvar

Ida Fastén skriver om förödelsen i Betlehem

Fredsaktivsterna Ida Fastén och Erik Algers har flyttat in hos var sin palestinsk familj i flyktinglägren Aida och Deheishe utanför Betlehem på Västbanken. Hela veckan ger de dagliga rapporter om läget på Aftonbladet Debatt.

I dag skriver Ida Fastén om förödelsen i centrala Betlehem. Hon har börjat förbereda sig på att soldaterna kommer att komma in i lägret där hon befinner sig:

Ida Fastén

BETLEHEM. På förmiddagen i dag sköt israeliska soldater från sina pansarvagnar, cirka 50 meter härifrån vid huvudingången till flyktinglägret. Människorna här är mycket oroliga.

Vi såg på lokal-tv från Betlehem i dag. Ett italienskt tv-team har filmat i centrala Betlehem där israeliska soldater har skjutit mot bostadshus på förmiddagen. Betlehem är förstört och filmteamet gick in i hus efter hus där det låg döda familjer.

Soldaterna smög fortfarande omkring längst husväggarna med vapnen riktade mot hustaken och såg oroliga ut som om de väntade sig att de skulle bli atta-ckerade av någon inifrån husen.

En bild kommer jag aldrig att glömma, den av en gammal kvinna som låg på golvet och såg ut som om hon sträckt sig efter telefonen som bara låg en decimeter från hennes hand .

Soldaterna har antagligen skjutit henne och sedan har hon förblödit medan hon försökte kravla till telefonen. En vän till familjen jag bor hos, fick en son dödad av israeliska soldater för några veckor sedan. I dag dödades hans andra son.

Lägret är bara någon kilometer från centrala Bethelem och nu är människor väldigt oroliga för att soldaterna kommer att vara än mer brutala när de kommer hit. Man försöker koppla bort så gott det går och bete sig som vanligt och inte tänka efter för mycket.

Vi har till exempel ätit kåldomar. Vi har pratat en del här i lägret om hur vi ska tackla det om soldaterna kommer in i hemmen. Ska man gömma sig eller ta sig till säkra ställen?

Men det finns ju inga säkra ställen kvar. Man får försöka hålla sig inomhus och om soldaterna kommer får jag prata med dem. Familjen har skämtat med mig och sagt att jag ska säga att det är mitt hus och att de bara är på besök...

Jag har israeliska kompisar som är ute och demonstrerar mot upptrapp-ningen av våldet. Jag tror inte att alla israeler är onda och det är en felaktig bild men däremot tycker jag det är farligt om, även om det finns israeler som vill ha fred och emot sin regering, det stoppar en från att kritisera den isra

eliska regeringen och Sharon.

Vi får inte glömma hans förflutna eller tro att det han gör just nu är att bekämpa terrorism.

Jag känner mig inte alls modig. Nej, jag känner att jag gör det jag måste göra. Jag är hos mina bästa vänner. Människor jag älskar. Jag kan inte sitta i Sverige medan detta pågår.