Vänstern mörkar att de vill sänka lönerna

Replik från Siri Steijer om arbetstidsförkortning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-10-13 | Publicerad 2017-10-12

Vänstern vill med lagstiftning sänka våra löner och minska individens möjlighet att forma sina egna arbetsvillkor, skriver Siri Steijer.

REPLIK. I en debattartikel spinner två vänsterdebattörer vidare på min text om avskaffad semesterlagstiftning.

De vill dock inte göra reglerna mer flexibla för individen, utan i stället mer rigida genom att gå från 25 lagstadgade semesterdagar till 30.

Det skulle innebära ett ännu större påtvingat inkomstbortfall för alla anställda. För en medelinkomsttagare skulle det betyda ytterliga fem tusen kronor mindre om året, efter skatt. Inkomstbortfallet för hela semestern skulle för dessa vara mer än 30 000 kronor mindre i disponibel inkomst varje år, eftersom arbetsinsatsen och därmed produktionen minskar i företaget i över en månad.

Debattörerna vill dessutom ha arbetstidsförkortning från 40 timmar i veckan till 30 timmar. Det är såklart upp till var och en att jobba mindre såvida det är okej med arbetsgivaren.

Poängen är att det också ska gå att göra det motsatta, det vill säga kvitta semesterdagarna mot högre lön eller kortare arbetsdagar, utan att nödvändigtvis behöva gå ned i lön.

Den icke förhandlingsbara lagstiftningen hindrar människor från denna möjlighet.

Det måste vara tydligt att arbetstidsförkortning, på samma sätt som påtvingad semester, leder till inkomstbortfall.

För att förstå hur detta hänger ihop rekommenderas Vänsterpartiets interna genomgång av effekterna av arbetstidsförkortning. I den konstateras bland annat att vi kommer bli fattigare, få sänkta löner och lägre pension om vi jobbar mindre.

Dessvärre försöker vänstern i kommunikationen med väljarna dölja detta faktum, och det skulle sannolikt resultera i en obehaglig överraskning för många om förslaget blev verklighet.

Det är högst godtyckligt när vänstern tycker att staten får peta i våra arbetsvillkor.

De gör exempelvis kraftigt motstånd när politikerna vill lagstifta om lägre ingångslöner.

Det är motsägelsefullt att de endast vurmar för den svenska modellen, att arbetsvillkor avtalas mellan parterna, i vissa avseenden. Det är också underligt eftersom de genom att ropa efter lagstiftning underkänner behovet av fackförbund.

Vänstern vill med lagstiftning sänka våra löner och minska individens möjlighet att forma sina egna arbetsvillkor. Det är rent hyckleri att kalla det för frihet, som debattörerna gör i artikeln.


Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro


Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln