Äldreomsorgen är en klassfråga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-11-02 | Publicerad 2015-10-29
Debattören: Familj och ekonomi ökar i betydelse för att få rätt hjälp
DEBATT. Äldreomsorgen har minskat under mer än tre decennier. Att var fjärde plats i äldreboenden har försvunnit sedan år 2000 har lett till att ett nytt omsorgslandskap har vuxit fram. De vuxna barnens omsorg till sina gamla föräldrar har ökat kraftigt.
En ny utveckling är att både döttrars och söners omsorg har ökat. En annan nyhet är att både lågutbildade och högutbildade äldre blivit mer beroende av barnens hjälp.
Bland gamla människor som bor kvar hemma och inte klarar sig på egen hand har döttrarnas hjälp ökat från 25 till 29 procent och sönernas från 19 till 23 procent under 2000-talets första decennium. Sönernas hjälp har ökat mest bland högutbildade äldre, som därutöver har lyckats förhandla sig till mer hemtjänst.
Döttrarnas hjälp har ökat mest bland lågutbildade äldre, som också har köpt något mer privata tjänster. Men den största ökningen gäller hjälpen från övriga släktingar, grannar och vänner: från 11 till 17 procent. Minskningen av äldreboendena har varit så omfattande att alla krafter måste till för att möta behoven.
Trots att klasskillnaderna har minskat, är barnens hjälp fortfarande mycket vanligare bland lågutbildade äldre personer. Dessutom köper högutbildade äldre fortfarande privata tjänster i större utsträckning än lågutbildade.
Gamla människor har kort sagt blivit mer beroende av sin familj och av marknaden för att få sina omsorgsbehov tillgodosedda, vilket innebär att plånbokens tjocklek och tillgången på anhöriga har blivit mer avgörande för hur de klarar sig. Denna utveckling går stick i stäv med äldre personers egna önskemål och lagstiftningen och de politiska målsättningarna för äldreomsorgen.
En ny enkät från Stockholms universitet visar att det är vanligare att döttrar än söner drabbas av negativa konsekvenser av att ge omsorg till en gammal förälder. 48 procent av döttrarna och 28 procent av sönerna som ger omsorg upplever psykiska påfrestningar.
27 respektive 16 procent har svårt att fokusera på sitt arbete. 2,2 respektive 0,5 procent har gått i pension tidigare än planerat på grund av omsorgsgivandet. Samtidigt har 7 procent av båda könen minskat sin arbetstid och 1 procent har sagt upp sig till följd av anhörigomsorg.
En välfungerande äldreomsorg ger äldre personer ökade möjligheter att välja varifrån de får den hjälp som de behöver. Därför minskar deras valmöjligheter om äldreomsorgen minskar eller blir mindre attraktiv.
De flesta äldre personer föredrar äldreomsorg framför omsorgsinsatser av sina barn och andra närstående utanför hushållet. Ökningen av anhörigomsorgen är därför mer eller mindre påtvingad och det drabbar främst äldre kvinnor. Eftersom de flesta kvinnor lever med män som är något äldre, samtidigt som kvinnor lever längre och drabbas av fler sjukdomar och funktionsnedsättningar i hög ålder, har de mer sällan än män en partner kvar i livet som kan hjälpa dem när de behöver det. Därför är kvinnor mer beroende än män av hjälp från äldreomsorgen eller anhöriga utanför hushållet.
Äldreomsorgens minskning har inneburit att valmöjligheterna har minskat, både för äldre personer och för deras vuxna barn. I båda grupperna är kvinnor mest utsatta. Det är kvinnor, både som medelålders döttrar och som gamla med omsorgsbehov, som får betala det högsta priset.
Petra Ulmanen