Jag har tröttnat på Margot
Det är ett himla hallå huruvida Margot Wallström vill bli partiledare för socialdemokraterna eller inte. Nu har hon sagt nej minst 42 gånger. Samtidigt fortsätter spelet mellan henne och Göran Persson. Ofta är det Göran Persson som utmålas som buffeln, men jag är inte så säker på att Margot Wallström är så oskyldig som hon verkar.
Personligen börjar jag tröttna på Wallström. Visst hade hon på många sätt varit en bra partiledarkandidat men det som talar emot henne är att hon tappat kontakten med grösrätterna. Det är bara Bryssel som gäller. Det märks inte minst i hennes fördömande sätt gentemot alla EU-kritiker och skeptiker. Nu senast i ett tal vid en minnescermoni för andra världskriget kopplade hon ihop EU-motståndare med Nazi-Tysklands koncentrationsläger. Det är både omoget och skrämmande. Särskilt med tanke på Margot Wallström ställning som EU-kommissionär. I en värld där demokratin för den enskilda individen fungerar allt sämre kan vi inte ha enhögda statscentralister som ledare.