Lär svenska elever prata som Obama
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-08-24 | Publicerad 2015-08-21
Barbro Fällman, retoriktränare: Retorik borde vara ett obligatoriskt ämne i skolan
Den svenska skolan är i kris. OECD- och Pisa-undersökningarna visar att svenska elever presterar under genomsnittet. Resultaten har fått de desperata skolpolitikerna att kasta fram populistiska och ogenomtänkta räddningsplankor.
I stället borde de sansa sig och börja med något betydligt mer grundläggande: konsten att uttrycka sig muntligt och i skrift.
Retorik var ett obligatoriskt skolämne i Sverige fram till 1842. I dag lär vissa friskolor och till och med förskolor, ofta i höginkomsttagarområden som Djursholm, ut retorik. Men dessa kunskaper måste erbjudas alla svenska elever och kan särskilt hjälpa de som kämpar med läs- och skrivsvårigheter.
Vikten av att kunna uttrycka sig kan inte överskattas. Hur ska vi annars få goda ledare i framtiden? Och hur ska den unga generationen, om de inte fått lära sig grunderna, kunna genomskåda kommunikationsknep från både reklambranschen och Sverigedemokraternas vulgära – men smart förpackade – budskap om utsatta tiggare och ensamkommande flyktingbarn?
Ett annat skäl att låta retoriken göra comeback i skolan är att många svenska elever fortfarande får ångest och scenskräck när de ska prata inför sina klasskamrater. En av fem elever på svenska högstadie- och gymnasieskolor har någon gång mått så dåligt att de stannat hemma för att slippa prata inför klassen. Ännu fler, 21 procent, har övervägt att göra detsamma, enligt en ny undersökning som Utbildningsradion gjort bland 696 elever i åldrarna 13–18 år.
Hade eleverna skolkat för att de drabbats av skräck för algebra eller oregelbundna verb hade politikerna redan agerat. Nu är det dags vakna och visa handlingskraft, för lösningen är enkel. Tror de mig inte är det bara att fråga någon av de lärare som på eget initiativ infört retorik i sin läroplan, och kan vittna om att det på kort tid ger goda resultat.
Under de drygt 25 år som jag har arbetat med retorik och kämpat för att få politikerna att vakna har inte mycket hänt. Fortfarande har jag svårt att förstå varför.
Hela samhället skulle påverkas positivt om fler fick tillgång till det demokratiska verktyg som retoriken är. Vi lever i dag i en digital värld där vi kommunicerar som aldrig förr. Men vad är allt som sägs och skrivs värt om vi saknar förmågan att uttrycka oss så att någon lyssnar?
Ingen kan väl tycka att det är bra att våra främsta företagsledare, ministrar eller vår kung kommunicerar som krattor. Ska vi verkligen fortsätta skratta åt fadäser som ”stekta sparvar”, stel sifferakrobatik och osammanhängande meningar som påminner mer om kylskåpspoesi än genomarbetade tal? Får inte dagens skolelever tidigt lära sig retorik lär framtiden se lika dyster ut. Om Stefan Löfven inte fungerar som förebild finns det andra att inspireras av, som Barack Obama.
Barbro Fällman
Retoriktränare
En av initiativtagarna till podcasten ”Retoriskt!”