Vi gör vad vi kan – men det räcker inte

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-10-12 | Publicerad 2015-10-09

Debattörerna: Stoppa vansinnet – låt människor söka asyl i Sverige utanför EU

Volontärer tar emot flyktingar på den grekiska ön Lesbos.

DEBATT. Visste du att 200 000 människor passerar flygplatsen Heathrow varje dag?

De går i ordnade, sansade former genom pass- och säkerhetskontroller och lämnar och hämtar bagage.

Ingen brukar dö.

Enligt Frontex har cirka 500 000 personer på flykt registrerats vid Europas gränser hittills i år – alltså under tio månaders tid.

Fler än 3 000 personer beräknas ha dött på vägen.

Tre tusen människor med känslor, drömmar, rädslor, minnen och liv kvar att leva.

Det rapporteras om kraftigt ökande flyktingströmmar och ett Europa som i bästa fall står handfallet – och som i värsta fall försöker göra allt för att stänga ute människor som flyr för sina liv. Men oavsett skärpta gränskontroller kommer människor att fortsätta fly från krig, terror och fattigdom. Det enda som händer är att flykten blir ännu farligare.

De stora flyktingströmmarna kommer varken oväntat eller plötsligt. Kriget i Syrien startade år 2011. Det innebär att EU har haft fyra år på sig att förbereda för att ta emot de människor som tvingats fly. Det finns i dag ingen rimlig anledning till att någon ska behöva dö på flykt alldeles i närheten av Europas gränser.

Därför stöder vi de förslag som innebär att människor på flykt ska kunna söka asyl i Sverige utanför EU. Det skulle innebära att de kunde resa på samma ofarliga sätt som vi lyckligt lottade européer, och dessutom till en bråkdel av vad en livsfarlig smuggelresa kostar.

En färjebiljett mellan Turkiet och Grekland kostar cirka 30 euro och resan tar en dryg timme. En plats på en överlastad gummibåt kostar runt 2 000 euro, och det finns inga garantier att båten ens kommer fram. Människor som tvingats lämna allt borde kunna använda sina livsbesparingar till att bygga upp ett nytt liv, istället för att ge pengarna till flyktingsmugglare.

Vi måste stoppa detta inhumana vansinne nu.

Och fram tills att det är stoppat, måste EU agera direkt för att hjälpa de människor som faktiskt överlever sina båtresor. De som når Europa ofta utan utan något mer bagage än kläderna de bär utanpå kroppen och de traumatiska upplevelser och minnen de bär inuti.

Många av dem kommer till Grekland, ett land som redan innan tillströmningen av flyktingar befann sig i kris. I dag är dessa människor på flykt helt beroende av hjälporganisationer, privatpersoner och löst sammansatta volontärgrupper.

Vi har också varit där. Vi har stått på stranden och tagit emot överfulla båtar med nedkylda, chockade, rädda och ofta skadade människor. Vi har gett dem mat, vatten, vård och kramar och anordnat busstransporter för de allra svagaste, så att de ska slippa vandra i tre dagar för att komma fram till icke-fungerande flyktingläger, registrering och en fortsatt, livsfarlig resa genom Europa.

Vi har gjort vad vi har kunnat, men det är inte tillräckligt.

Det här är alla EU:s medlemsländers ansvar, och det är dags att leva upp till det.

Vi Gör Vad Vi Kan:

Kadidja Bedoui,

Samira Bouabana,

Hanna Dahlin,

Helena Dillén,

Linda Elers,

Em Fexeus,

Petra Kauraisa,

Sofia Knöchel Ledberg,

Therese Krupa Syllner,

Malin Marmgren,

Lita Nazar,

Eva Rexed,

Ulrika Schreil,

Maria Soxbo,

Paula Stenström Öhman,

Johanna Swanberg

Anna Tascha Larsson

Följ ämnen i artikeln