EU måste granska den svenska vargjakten

Debattörerna: I dag tar vi kontakt med EU-kommissionen

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I dag skickar vi ett brev till EU-kommissionen med uppmaning att ta den svenska regeringen till EU-domstolen för brott mot fridlysningen av vargen, skriver Johanna Sandahl, Daniel Ekblom och Per Axell.
Foto: TT
I dag skickar vi ett brev till EU-kommissionen med uppmaning att ta den svenska regeringen till EU-domstolen för brott mot fridlysningen av vargen, skriver Johanna Sandahl, Daniel Ekblom och Per Axell.

DEBATT

DEBATT. Årets licensjakt var ett hårt slag mot den sårbara vargstammen. I dag skickar vi ett brev till EU-kommissionen med uppmaning att ta den svenska regeringen till EU-domstolen för brott mot fridlysningen av vargen.

Förra veckan avslutades årets licensjakt efter att 27 vargar skjutits i Gävleborg, Värmland, Västmanland och Örebro. Den omfattande jakten har varit förödande för en liten hotad vargstam som funnits i det svenska landskapet i tusentals år och har en viktig roll i vårt ekosystem.

Varken 2019 eller 2020 beviljades någon licensjakt då populationen var nära miniminivån på 300 vargar. Men i år beviljades jakt på 27 vargar, trots att vargstammens status så sent som i våras ändrades till “starkt hotad” i Artdatabankens nationella rödlista.

Orsaken till problemen är att vargen är isolerad från stammar i öst, kraftigt inavlad och utsätts för omfattande illegal jakt. Att i det läget bevilja licensjakt är ett oansvarigt beslut som har förvärrat situationen för vargstammens långsiktiga överlevnad ytterligare.

EU-kommissionen har under tio års tid riktat skarp kritik mot Sveriges licensjakt på varg i så kallade motiverade yttranden. Vargen råder under strikt skydd enligt EU:s art- och habitatdirektiv, och enligt EU-kommissionen har Sverige inte uppfyllt sina skyldigheter för att skydda och bevara vargen, utan återkommande överutnyttjat undantag från fridlysningen. 

Dessutom uttalade sig EU-domstolen kritiskt om den finska vargjakten i den så kallade Tapiola-domen 2019, vilket ledde till att den stoppades. Vår slutsats är att inte heller den svenska licensjakten har nått upp till kraven på EU:s artskydd.

Vi har förståelse för att skyddsjakt i undantagsfall är nödvändigt när förebyggande åtgärder inte räckt till, men att skjuta bort hela revir – som inte nödvändigtvis haft något med skadeangrepp att göra – är helt fel väg att gå och hotar hela den svenska vargstammen. 

Det är beklagligt för varje djurägare som drabbas av skador orsakade av varg. Men i debatten låter det ofta som att det är vanligare än det faktiskt är. Under 2019 var det mindre än en halv promille av alla får i landet, 150 av cirka 550 000, som angreps av varg. I Sverige nästan halverades antalet angrepp på tamdjur mellan 2013 och 2019, bland annat genom uppsättning av rovdjursavvisande stängsel. 

Att vargen är ett hot mot jägarnas löshundsjakt är ett annat vanligt påstående. Till viss del stämmer det då varg ibland inte accepterar andra hunddjur inom sitt revir, men statistiken visar hur få hundar det är som faktiskt angrips.

Enligt Agria, som försäkrar ungefär 40 procent av alla hundar, dödades eller skadades totalt 9 hundar 2019. Samma år var antalet dödade eller skadade av skott 7, tåg 28 och vildsvin 211.

Liksom alla andra rovdjur har vargen en viktig roll i det ekosystem vi alla är en del av. Utan vargar blir naturen mer lik en stadspark som kanske är bekväm – men fattigare på arter och variation. Vi måste lära oss att acceptera och samleva med rovdjuren samt arbeta med förebyggande insatser, som att öka stödet till åtgärder som skyddar tamdjur.

Nu är det dags att de återkommande licensjakterna på varg upphör. Därför skickar vi i dag ett brev till EU-kommissionen med uppmaning att ta den svenska regeringen till EU-domstolen för sitt brott mot fridlysningsreglerna för varg.

Vi är övertygade om att varken den svenska licensjakten på varg eller policyn om att begränsa vargstammen till drygt 300 vargar håller för EU-domstolens granskning. 


Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
Daniel Ekblom, Viltvårdsgruppen, Naturskyddsföreningen Gävleborg
Per Axell, ordförande Rovdjursföreningen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE