Låt försvaret starta egna gymnasieskolor

Debattörerna: Så slipper vi införa allmän värnplikt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-03-01 | Publicerad 2017-02-27

LUF:s Joar Forssell, Marcus Nilsen och Christoffer Karlsson vill att försvaret ska driva egna skolor.

Gymnasieungdomar kan bli bra soldater. Försvarsmakten är i behov av mer personal. Regeringen har därför gått fram med att återinföra värnplikten, något LUF tidigare kritiserat. Oavsett om värnplikten aktiveras igen eller inte så kan flera saker göras för att minska behovet av tvång och öka antalet soldater som frivilligt väljer att tjänstgöra. Yrkesmilitärer är effektivare än värnpliktiga på grund av sin mer omfattande utbildning och möjligheten till mycket snabb mobilisering.

För att öka rekryteringen till det professionella yrkesförsvaret och minska behovet av tvång föreslår vi nu därför att försvarsmakten tillsammans med utvalda kommuner upprättar militära internatgymnasier med riksintag.

Vi föreslår att fem gymnasieskolor med en kapacitet på 400-600 elever vardera inrättas. Dessa gymnasieskolor bör lokaliseras nära redan existerande infrastruktur inom Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att passa totalförsvarets olika nischer. Anledningarna till samlokalisering är flera. Det finns ekonomiska incitament för att kunna samnyttja lokaler, material och personella resurser. Det ger också att eleverna kommer närmare den verksamhet som de har som huvudfokus under sin utbildning.

Gymnasium med riksintag direkt avsedda för utbildning inom arbeten förlagda i den egna kommunen borde också vara attraktivt för den enskilda kommunen.

Att föreslå internat är inte enbart på grund av att det går att samutnyttja resurser. Det handlar också om att tillgängliggöra totalförsvarsgymnasier för alla oavsett hemkommun eller socioekonomisk status. Det ger också en möjlighet till att genomföra en mer omfattande utbildning som inte enbart äger rum under traditionell skoltid. Detta gör att utbildningen kan ge både en grundläggande utbildning för försvarsmaktens behov och vara högskoleförberedande.

På detta sätt skapas en ny – unik utbildningsmöjlighet i Sverige. Vi tror att flera unga som är tveksamma till en militärtjänstgöring skulle ompröva sin åsikt om den går att genomföra under gymnasietiden med såväl särskilda skolor som ett särskilt utbildningsprogram.

Vi tror också att en sådan typ av skolor skulle öka underlaget av personer som varje år söker sig till försvarsmakten som arbetsgivare, en arbetsgivare som också efterfrågar spetskompetens som exempelvis mekaniker, sjukvårdare och språkkunskaper.

Om vi vill kunna försvara Sverige och delta i fredsbevarande insatser måste vi säkra både finansiering och personalförsörjning. Det är förstås lättare och billigare att tvinga unga till tjänstgöring än att på allvar göra en karriär i försvaret till ett attraktivt alternativ. Vi tror dock att detta tillsammans med förmånligare arbetsvillkor kan minska behovet av plikt och öka den frivilliga delen av försvaret av Sverige.


Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet
Christoffer Karlsson, säkerhetspolitisk talesperson Liberala ungdomsförbundet
Marcus Nilsen, säkerhetspolitiska arbetsgruppen Liberala ungdomsförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.