Kommuner följer inte upp självmordslarmen

Suicide Zero: Åtta av tio saknar plan för att förebygga självmord

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

233 av landets 290 kommuner saknar övergripande plan för att förebygga självmord. Det är helt oacceptabelt att kommuner saknar genomtänkta strategier, fasta budgetar och planer för att fånga upp våra sköraste medmänniskor, skriver Rickard Bracken.
Foto: ERIK SIMANDER, GETTY
233 av landets 290 kommuner saknar övergripande plan för att förebygga självmord. Det är helt oacceptabelt att kommuner saknar genomtänkta strategier, fasta budgetar och planer för att fånga upp våra sköraste medmänniskor, skriver Rickard Bracken.

DEBATT

DEBATT. Coronapandemin fortgår med oförminskad kraft och nya rapporter om ökade klyftor i samhället avlöser varandra. De svagaste blir allt mer utsatta.

Vi ser att antalet självmordslarm till SOS Alarm och räddningstjänsten ökat under 2020 och ideella organisationer runt om i landet vittnar om att fler än någonsin kontaktar deras hjälplinjer.

Samtidigt saknar 233 av landets 290 kommuner övergripande plan för att förebygga självmord. Det är helt oacceptabelt att kommuner saknar genomtänkta strategier, fasta budgetar och planer för att fånga upp våra sköraste medmänniskor.

Socialstyrelsen har nyligen lagt samman information från dödsorsaksregistret med register från socialtjänsten. Uppgifterna talar sitt tydliga språk.

30 procent av alla män och 42 procent av alla kvinnor som dör i självmord har haft, många gånger långvarig, kontakt med socialtjänsten.

En av slutsatserna är att människor som har kontakt med socialtjänsten har en kraftigt ökad risk för självmord jämfört med befolkningen i sin helhet och att kommunen därför har stora möjligheter att rädda liv genom ett effektivt suicidförebyggande och livsbefrämjande arbete.

Bakom varje självmordlarm finns en människa i kris. Kommunerna har tillsammans med hälso- och sjukvården ansvar att följa upp varje enskild individ och tillförsäkra att dessa har tillgång till ett samordnat och långsiktigt stöd att hantera krisen för att komma vidare i livet. För detta krävs resurser och en tydlig prioritering av de människor som lever i en utsatt situation.

Larmen om de ökade klyftorna i samhället som en konsekvens av pandemin avlöser just nu varandra, senast i Oxfams rapport ”The Inequality Virus”. Det finns all anledning för kommunerna att ta höjd för fler människors behov av hjälp.

Kommunerna har dessutom unika möjligheter att arbeta med förebyggande insatser för alla medborgare. Att förebygga självmord handlar om att arbeta med psykisk hälsa i skolan eller insatser för att bryta social isolering bland äldre. Det kan också handla om utbildning om psykisk ohälsa för att vi alla ska ha bättre kunskap om hur vi kan möta en medmänniska med självmordstankar.

Forskningen visar också att effektiv självmordsprevention bygger på en kombination av många olika insatser. I ett kommunperspektiv handlar det om att hela kommunen behöver involveras.

Suicidprevention måste ses som en integrerad del i alla kommunens förvaltningar. Man behöver alltså ha ett suicidpreventivt perspektiv i arbetet med fysisk planering och byggnation, i skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten och kultur- och fritidsverksamheter.

Vi vill se att de 233 kommuner som ännu inte har kommit igång, skyndsamt påbörjar följande arbete:

  1. Politiskt ansvariga fattar beslut om att kommunen tar fram en handlingsplan för det förebyggande arbetet. Handlingsplanen ska innehålla tidsatta och uppföljningsbara mål och bygga på forskning.

  2. Den politiska ledningen behöver se till att det finns någon som är ansvarig för helheten och att resurser kopplas till de insatser som ska genomföras. Aktiviteterna ska vara en del av kommunens löpande arbete. Inga fler projekt tack.

  3. Kommunstyrelsen säkerställer att kommunens samtliga förvaltningar samordnar sina självmordspreventiva insatser.

  4. Riktlinjer och rutiner för självmordsprevention och agerande i situationen efter självmord tas fram till kommunens samtliga verksamheter. Det är en förutsättning för att kommunens handlingsplan ska kunna genomföras med tillräcklig kraft.

Kommuner bör också säkerställa att samarbetet med frivilligorganisationerna utökas och stärks. Suicide Zero, Spes och Mind är exempel på ideella organisationer som besitter mycket kunskap om hur självmorden kan förebyggas och hur man stödjer efterlevande. 

Självmorden utgör ett enormt folkhälsoproblem och den pågående coronapandemin gör situationen än mer kritisk. Lokala handlingsplaner är en helt nödvändig förutsättning för att 1 600 människor årligen i vårt land inte ska hamna i ett sådant lidande att de tar sina liv. 


Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE