Narkotikan kräver 18 dödsfall – varje vecka
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-03-03 | Publicerad 2016-03-02
Narkotikadöden ökar med lagliga läkemedel och olagligt knark – här är sex krav på regeringen
DEBATT. För ett år sedan fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att utveckla statistiken om narkotikarelaterad dödlighet. Uppdraget kom efter att det hade konstaterats att vi inte bara hade EU:s näst högsta dödstal i överdoser utan också att antalet dödsfall där narkotika fanns med i bilden ökade kraftigt.
I måndags redovisades resultatet. Fram träder en komplex bild av överdoser, förgiftningar, självmord, illegala droger, narkotikaklassade läkemedel, blandmissbruk och nya psykoaktiva substanser.
Även om ökningen av antalet dödsfall mest verkar handla om metoder och bättre analysapparatur, går det inte att utesluta en reell ökning de senaste åren, menar Socialstyrelsen, som också räknar upp antalet narkotikarelaterade dödsfall för 2014, från 765 till 934.
Det är viktigt att förstå hur olika dödsorsaker fördelar sig, inte minst för utformningen av förebyggande insatser. Därför föreslår Socialstyrelsen en mer detaljerad redovisning av dödsfallen än tidigare. Det är en välkommen förbättring.
Den gängse bilden av narkotikadöden som en utslagen individ på en smutsig offentlig toalett är alltför snäv.
En lika relevant bild är en medelålders kvinna som tar för många piller i TV-soffan. Eller 20-åringen som dämpar sin ångest och oro med nya droger som beställs på nätet.
År 2014 dog 934 människor på grund av narkotika – lagliga läkemedel eller olagligt knark. Samma år avled 275 människor i trafiken. Trafikdöden minskar, narkotikadöden ökar.
Bara det borde få politiken att intressera sig för den sedan länge åsidosatta gruppen människor som lever med ett problematiskt missbruk, dvs. är beroende av
narkotikaklassade läkemedel, kokain, amfetamin, heroin eller injicerar.
Bilden av ”narkomanen” behöver nyanseras. Vi vet inte hur många eller vilka de är. Den senaste kartläggningen gjordes för 17 år sedan. Då skattades antalet till 26 000. År 2007 gjordes en registerstudie med resultatet 29 500. Hur många det rör sig om idag vet vi inte, men Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning drar slutsatsen att läget sannolikt är sämre idag än för fem år sedan.
Vi befarar att vi kan vara på väg i samma riktning som USA, där missbruket av läkemedel har gått om missbruket av illegala droger. Som USA är vi ett högkonsumtionsland när det gäller narkotikaklassade läkemedel, om än på lägre nivå. Vår narkotikapolitik präglas av obalans, till kontrollåtgärdernas förmån.
I USA är man oroad och president Obama har begärt en kraftig budgetförstärkning för prevention och behandling. Om budgeten går igenom kommer de federala utgifterna för behandling och brottsbekämpning att bli jämbördiga.
Vi uppmanar vår regering:
Att återställa balansen genom att uppgradera såväl förebyggande arbete som vård och rehabilitering.
Att uppdra åt lämpliga institutioner och berörda myndigheter att tillsammans utveckla ett övervakningssystem för det problematiska missbrukets utveckling.
Att väcka liv i missbruksutredningens reformförslag som har legat i Socialdepartements skrivbordslådor sedan 2013.
Att ställa statliga medel till landstingens och kommunernas förfogande för att utveckla strategier för utbyggnad av vården utifrån lokala behov, inklusive vård för läkemedelsberoende.
Att utarbeta en nationell strategi för överdosprevention som kan översättas till regional och lokal nivå, inklusive att försvåra för patienter att gå från doktor till doktor för att få recept på narkotikaklassade läkemedel.
Att göra den överdoshävande nässprayen naloxon tillgänglig, i första hand för de yrkesgrupper som kommer i kontakt med misstänkta överdoser.
För varje dag som går riskeras människors liv. Det är dags att regeringen reagerar och agerar!
Christina Gynnå Oguz
Björn Fries