Krävs det 5 700 döda för att ni ska se felen?

Debattören: I Sverige värderas inte äldre lika högt som unga

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

De som bor på landet äldreboenden utgör knappt 0,8 procent av befolkningen men står för nästan 50 procent av dödsfallen under coronapandemin. Vår syn på äldre människor har  bidragit till bristerna i äldreomsorgen, skriver Jöran Rubensson.
Foto: TT
De som bor på landet äldreboenden utgör knappt 0,8 procent av befolkningen men står för nästan 50 procent av dödsfallen under coronapandemin. Vår syn på äldre människor har bidragit till bristerna i äldreomsorgen, skriver Jöran Rubensson.

DEBATT. Politikerna har skamlöst under flera decennier gullat med äldreomsorgen i retoriken men i praktiken allvarligt försummat den.

Det krävdes drygt 5 700 liv för att också bristerna i äldreomsorgen skulle uppmärksammas. De som bor på landets cirka 2 200 äldreboenden utgör knappt 0,8 procent av befolkningen men står för nästan 50 procent av dödsfallen.

För dessa tragiska händelser ska personalen inte klandras utan ansvariga politiker på alla nivåer och av alla kulörer. Varför blir de först nu så upprörda när dödssiffrorna jagat dem i hälarna? Äldreomsorgen har ju i decennier varit kommunernas budgetregulator, personalen underdimensionerad och med usla arbetsvillkor.

Så sent som förra året sparade sex av tio kommuner in på äldreomsorgen.

För att vända utvecklingen måste regeringen ta ett samlat grepp och formulera en handlingsplan för äldreomsorgen på motsvarande sätt som en gång skedde med barnomsorgen.

Alla barn mellan ett och fem år ska erbjudas barnomsorg enligt skollagen. Och för att leva upp till samhällets ambitiösa mål med barnverksamheten, ställs höga krav på personalens formella utbildning.

Med barnomsorgens professionalisering som förebild står det klart att frånvaron av en tydlig lagstiftning som styrinstrument är en av de viktigaste orsakerna till de brister som nu blottläggs inom äldreomsorgen.

I motsats till barnomsorgen är äldreomsorg och hemtjänst behovsprövade förmåner enligt socialtjänstlagen. Ett luddigt regelverk och en olycklig uppdelning mellan regioner och kommuner beträffande ansvaret för hälso- och sjukvård respektive omsorg ger kommunerna betydande möjligheter att vara restriktiva och subjektiva i sina bedömningar.

Och trots att vårdyrket är kvalificerat, både kunskaps- och känslomässigt, krävs inga nationellt stipulerade förkunskaper för anställning vilket försämrar både yrkets status och personalens arbetsvillkor.

I Danmark styrs både barn- och äldreomsorg av en i huvudsak gemensam rättighets-lagstiftning, serviceloven. Den bygger på skyldighetsprincipen vilken innebär att alla välfärdstjänster som nämns i lagen är att betrakta som individuella rättigheter för boende i Danmark.

Där finns en omsorgsgaranti inom äldreomsorgen som inte ger utrymme för våra restriktiva behovsprövningar. Det råder också god balans mellan tillgång och efterfrågan på motsvarigheten till våra undersköterskor.

I arbetslivet har de dessutom betydligt bättre villkor än kollegorna i Sverige. Jämförelsen med Danmark, men även övriga nordiska länder, tyder alltså på att det finns lösningar inom räckhåll.

På tio år ska Sverige bli världens bästa land att åldras i, utlovade Göran Persson redan 2005.

Samma positiva syn på framtiden hade äldreberedningen i slutbetänkandet ”Senior 2005”: ”I vår framtidsbild finns det 80-åriga studerande, 75-åriga statsråd, 25-åriga kommunfullmäktigeordförande och 30-åringar som arbetar tillsammans med 60-åriga mentorer.”

Har vi under dessa femton år närmat oss detta goda samhälle för alla åldrar? Tveksamt. Sverige är fortfarande ett av de mest åldersfixerade länderna i världen där äldre underskattas till förmån för det unga och släta.

Vår föråldrade syn på äldre människor har snarare förstärkts och bidragit till de många försummelserna inom äldreomsorgen.

Om vi ska nå upp till platsen som världens bästa land att åldras i krävs det att äldreomsorgen inte bara prioriteras i högtidstalen, utan även i handling.


Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF, samt expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE