Vården fungerar sämre för lågutbildade kvinnor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2015-12-03

Socialstyrelsen: Granskning visar att sjukvården behöver bli mer jämlik

DEBATT. Kvinnor med kort utbildning upplever sämre hälsa under graviditeten. Vi ser även att det är vanligare med allvarliga bristningar hos förstföderskor födda utanför Norden. För den med högre utbildning är chansen att överleva fem år efter en bröstcancerdiagnos bättre.

På punkt efter punkt i Socialstyrelsens öppna jämförelser om jämlik vård ger faktorer som utbildningsnivå, ålder och födelsebakgrund utslag på sjukvårdsresultatet.

Ungefär en av tio nyblivna mammor drabbas av förlossningsdepression. I genomsnitt behandlas drygt sex procent av de gravida kvinnorna för psykisk ohälsa under graviditeten. Det finns en tydlig skillnad beroende på utbildningsnivå.

När kvinnor själva skattar sin hälsa i samband med besök hos mödravården så svarar fler med gymnasial och eftergymnasial utbildning att de ”mår bra” eller ”mycket bra” än de som har grundskoleutbildning.

Förlossningsrädsla är relativt vanligt och förekommer hos var femte gravid kvinna. Fler kvinnor med högre utbildning tar emot åtgärder på grund av förlossningsrädsla, till exempel stödsamtal med barnmorska. Detsamma gäller kvinnor över 30 år.

Det är också mycket vanligt att kvinnor drabbas av bristningar i bäckenbotten i samband med vaginal förlossning, vanligast är det bland förstföderskor. De allvarligaste bristningarna varierar mellan 4,5 procent och 7 procent mellan landstingen, vilket tyder på att sjukhusen kan undvika ett avsevärt antal förlossningsskador.

Vi ser att risken att drabbas av allvarliga bristningar är högre för förstföderskor födda utanför Norden i jämförelse med förstföderskor födda i Norden.

De öppna jämförelserna innehåller även uppgifter om övervikt och fetma, då framförallt fetma ökar risken för komplikationer under såväl graviditet som förlossning. Andelen kvinnor med fetma är långt högre bland kvinnor med endast grundskoleutbildning i jämförelse med kvinnor med högre utbildningsnivå. Bland dem som röker eller snusar sent i graviditeten har den största andelen endast grundskoleutbildning. Tobaksanvändningen bland kvinnor med eftergymnasial utbildning är i det närmaste obefintlig.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos medelålders kvinnor och i Sverige lever i dag omkring 100 000 kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Den relativa överlevnaden efter fem år är hög och varierar mellan 85,2 och 93,6 procent mellan landstingen. Sätter man dessa siffror i relation till utbildningsnivå finns en bättre överlevnad bland dem med högst utbildning.

Det finns stora skillnader mellan kvinnor i olika landsting också i hur stor utstäckning sjukhusen använder sig av exempelvis gynekologiska operationer där man undviker ett stort buksnitt, så kallad minimal invasiv kirurgi. Vid borttagande av livmoder kan långt fler ingrepp göras med vaginal metod eller titthålskirurgi, vilket minskar operationstraumat. Detta är en förbättring som direkt skulle komma patienten till del.

Hälso- och sjukvårdslagen slår fast att vård ska erbjudas på lika villkor och att de som har störst behov ska ha företräde.

Socialstyrelsen anser att det är viktigt att bemötande, vård och behandling erbjuds på lika villkor oavsett din bostadsort, din ålder, ditt kön, din etnicitet och utbildning. Vi redovisar därför jämlikhetsdimensioner som geografi, utbildningsnivå, ålder och födelsebakgrund för att synliggöra skillnader i resultat av den sjukvård som uteslutande ges till kvinnor.

Resultaten visar på skillnader, ibland ned på sjukhusnivå, och manar till eftertanke och analysarbete från landstingen för att sjukvården i framtiden ska bli mer jämlik. Kvinnor med endast grundskoleutbildning är en grupp som i ett flertal avseenden har en mindre gynnsam hälsoutveckling.

Olivia Wigzell

Petra Sundlöf