Vägverkets generaldirektör är ute och cyklar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-09

Vägverkets nya generaldirektör Lena Erixon vill ha dubbdäcksförbud i Stockholm och säger att det är bra för hälsan, minskar vägslitaget och bullret.

Man kan måhända ha överseende med detta med tanke på att hon ny på posten. Men nog borde man kunna kräva att Lena Erixon läst en av verkets egna rapporter.

Därför blir hennes tydliga ställningstagande i dubbdäcksfrågan obegripligt.

Lena Erixon uppfattning, som hon ger uttryck för i tisdagens Aftonbladet, ligger helt i linje med den regeringen driver. Tyvärr delas hennes syn på dubbdäcksfrågan inte av den egna myndighetens experter. Det saknas helt enkelt bevis för att ett förbud mot dubbdäck ger renare och friskare luft.

Regeringen väntas inom kort ge kommunerna rätt att införa lokala dubbförbud. Enligt regeringen ökar dubbdäcken vägslitaget och bidrar till att partiklar frigörs från vägbeläggningen för att sedan andas in av människor. Detta kan i sin tur kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar och andra luftvägsrelaterade hälsoproblem.

Vad regeringen glömmer att berätta är att det är de allra minsta partiklarna som orsakar dessa problem och att en mycket liten del av dessa partiklar kommer från slitage av vägbanan. Det visar med all önskvärd tydlighet en utredning av SLB Analys – en enhet inom miljöövervakningen i Stockholms Miljöförvaltning – som inte lyckats finna något samband mellan slitagepartiklar och ökad dödlighet. Utöver storleken beror detta främst på att slitagepartiklarna är mekaniskt bildade och därför inte antas vara lika giftiga som till exempel avgaspartiklar.

Denna uppfattning delas även av Vägverkets experter som konstaterat att slitagepartiklar sannolikt inte ger upphov till samma effekter som avgaspartiklar. Anledningen är, enligt Vägverket, att slitagepartiklarna har en annan sammansättning och inte tränger lika djupt ner i lungorna som avgaspartiklar.

Det är mycket i regeringens förslag som känns ogenomtänkt och som ger intryck av överdriven brådska i handläggningen av ärendet. Misstankarna förstärks av att regeringen så sent som hösten 2008 gav Vägverket i uppdrag att ta fram en samlad lägesrapport om vinterdäck. Rapporten skulle belysa vilka åtgärder som gjorts och vilken samlad kunskap som fanns om exempelvis framkomlighet, trafiksäkerhet samt miljö- och hälsoperspektiv. Det övergripande ordet var helhetssyn. Allt skulle vara klart och presenterat före jul samma år.

Trots den korta tid som Vägverket hade till förfogande för uppdraget så var slutsatser entydiga. Vägverket kom fram till att ett dubbdäcksförbud i städerna skulle medföra en minskning av dubbdäcksanvändningen från dagens 70 procent till mellan 40 och 50 procent.

I arbetet med rapporten lät Vägverket även Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) särskilt studera om trafiksäkerhetseffekterna av en minskad dubbdäcksanvändning kunde kompenseras med bättre vinterväghållning. Slutsats? VTI skriver: ”Den olycksökning som erhålles på det statliga vägnätet beroende på minskningar av dubbdäcksandelen från 70 procent till 50 eller 20 procent kan inte kompenseras med bättre väghållning”.

VTI:s beräkningar visar att om dubbdäcksanvändningen skulle minska till 50 procent så skulle antalet polisregistrerade olyckor med personskador som följd öka med 56 olyckor per år. Antalet döda skulle öka med 1,8 personer per år och antalet svårt skadade med 13,1 personer. VTI räknade också på vad en minskning till 20 procents dubbdäcksanvändning skulle innebära: antalet olyckor skulle öka med 140, antalet döda med 4,4 personer och antalet svårt skadade med 33 personer per år.

Lena Erixon, har du läst den här rapporten? Om så är fallet – varför blundar du för vad dina egna experter har kommit fram till?

Vintern är snart här och Lena Erixons uppfattning att ett minskat dubbdäcksanvändande skulle vara bra för hälsan klingar ihåligt. Vad hon också glömmer att berätta är att ett dubbat vinterdäck i många kritiska situationer ger ett bättre väggrepp och en kortare bromssträcka än ett odubbat. Vid låga hastigheter kan detta vara skillnaden mellan liv och död. För att uppnå arbetet för en nollvision när det gäller antalet döda i trafiken så spelar dubbdäck en viktig roll. Lena Erixon, tänk om! Skrota tanken på ett dubbdäcksförbud nu – innan den första vinterhalkan sätter in!

Anders Karpesjö