Dags att agera för unga med NPF, Lotta Edholm

Föräldranätverk: Inför en lex Hanna för skolpersonal

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-05-17

I måndags berättade 18-åriga Hanna i Aftonbladet hur hon inte klarade av att vara i klassrummet på två år. Nu vill föräldranätverket Rätten till utbildning se en lex Hanna som gör att skolpersonal blir skyldig att rapportera missförhållanden.

DEBATT. För Aftonbladet berättar 18-åriga Hanna om hur hon inte klarade av att vara i klassrummet på två år.

Hanna har autism och klassrumsmiljön var alldeles för stökig för henne. I stället fick hon sitta ensam i ett litet rum och utbilda sig själv med hjälp av Google.

Skolminister Lotta Edholm har reagerat på artikeln och säger bland annat: ”Ingen ska behöva ta ansvar för sin egen utbildning på det sättet”. Hon lovar att alla elever ska få det stöd de behöver och förklarar att hon inte tolererar att någon elev blir diskriminerad.

Vi i föräldranätverket Rätten till utbildning, där även Hannas föräldrar är medlemmar, uppskattar att den ansvariga ministern tar tydlig ställning för vad vår skollag säger om alla elevers rätt till en fungerande utbildning.

Tyvärr ser verkligheten helt annorlunda ut för elever med autism, adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

 

Om detta vittnar inte bara Hanna och hundratals andra elever, föräldrar och lärare vi varit i kontakt med.

Även Diskrimineringsombudsmannen (DO) hävdar det. I en rapport som släpptes för några dagar sedan beskrivs utförligt hur barn och unga med npf på olika sätt systematiskt diskrimineras i svensk skola. Det sker, enligt DO, bland annat genom att de:

  • Inte får det stöd de behöver och har rätt till.
  • Trakasseras och utesluts från delar av undervisningen.
  • Nekas plats i skolor, nekas skolskjuts och nekas anpassade skolmåltider.

DO noterar att ”diskrimineringen riskerar att påverka individens livsvillkor negativt på lång sikt, eftersom skolgången är en nyckelfaktor för framtida möjligheter på arbetsmarknaden.” 

 

Enligt forskningsinstitutet IFAU, som sysslar med utbildningspolitisk utvärdering, är funktionsnedsatta unga den grupp som har störst risk att hamna i långvarigt utanförskap och fattigdom. Vad kostar inte det för såväl individen som för samhället?

Ändå väljer vi att ta skolministern på orden och vågar tro på att hon tänker sätta stopp för diskrimineringen. Här är några förslag på åtgärder som hon och regeringen skulle kunna genomföra: 

 

  • I dag är det bara elever i fristående skolor som har rätt till tilläggsbelopp för extraordinärt stöd. Ändra lagen så att även kommunala elever har samma rätt.
  • I dag accepteras att skolhuvudmän (både friskolor och kommuner) fattar beslut där egna ekonomiska intressen tillåts inkräkta på elevers rätt till utbildning. Låt i stället Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, fatta beslut i dessa frågor. På så sätt kan risken för intressekonflikter minska.
  • Frånvarostatistik saknas och skolhuvudmän slarvar med sina utredningar av elevfrånvaro, med resultat att över 17 000 elever är långvarigt frånvarande. Utforma en nationell strategi för att vända den skenande frånvaron i skolan.
  • Skolinspektionens tillsyn har kraftigt försvagats de senaste åren. Skapa en stark och modig skolinspektion i stället.
  • Inom vården finns lex Maria och lex Sarah, som innebär skyldighet för personal att rapportera om missförhållanden och vårdskador och om risker för det. Inför
    motsvarande skyldighet för personal inom skolan, en lex Hanna!

Dessa fem förslag skulle vara en kraftfull början för att åtgärda diskrimineringen av elever med npf. Vi har dessutom en rad ytterligare förslag på lagändringar. Det är inte så svårt att ändra situationen, om man vill agera.

 

Hanna avslutar sin intervju i Aftonbladet med en vädjan: ”Jag vill att de som bestämmer ska ordna så att alla elever får rätt till utbildning i en trygg miljö.”

Vi – och tusentals andra elever och deras anhöriga – har samma förhoppning. Vi har tröttnat på vackra ord och nya utredningar. Vi vill se handlingskraft och mätbar förbättring – i praktiken! När, undrar vi, kan vi se de första stegen mot en fungerande skola även för funktionsnedsatta elever?


Föräldranätverket Rätten till utbildning
Christian Wettergren
Petra Krantz Lindgren
Magnus Back
Lovisa Linnea Criborn


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln