Bristen på veterinärer livsfarlig för våra djur

Debattörerna: Gör det enklare för utländska veterinärer att få jobba i Sverige

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-07-04

Bristen på veterinärer skapar djup oro hos djurägare. 13 procent av hundägarna i en ny undersökning fick inte tillgång till den vård som djuret behövde. Även hästägare drabbas hårt, skriver Fredrik Steen, Agnes Fabricius, Patrik Olsson, Kees de Jong och Christina Rosell.

DEBATT. Alarmerande siffror visar att den rådande bristen på veterinärer och annan djursjukvårdspersonal skapar djup oro hos djurägare.

Att inte vara säker på tillgången till vård har gått så långt att många överväger om de ens vill äga ett djur. Det visar en ny undersökning bland hund- och hästägare. Det är inte värdigt ett land som Sverige med ett historiskt starkt djurskydd att djurägare inte känner trygghet inför att kunna erbjuda djuren vård i stället för lidande. 

Precis som tidigare år inleds även denna sommar med nedslående nyheter om veterinärkliniker som begränsar sina öppettider eller helt enkelt stänger verksamheten i semestertider.

Situationen är djupt oroväckande för djurhälsan och upprätthållandet av svenskt djurskydd där varje djurägare bär ansvaret att skydda det från onödigt lidande.

Undersökningen med 300 hundägare i hela landet utförd av undersökningsföretaget Xtreme visar att var fjärde är orolig att hunden inte ska få tillgång till rätt djursjukvård den dagen olyckan är framme. 

Den oron är inte obefogad, 13 procent av hundägarna fick inte tillgång till den vård som djuret behövde. Resultatet är nedslående, både avlidna hundar och hundar som blev ännu sämre och krävde ännu mer vård i nästa steg, med ännu mer onödigt lidande som följd.

Vi vet också att det är en utmaning att vara hästägare i stora delar av landet, i exempelvis Norrland har runt 40 procent mellan 10–50 mil till närmsta akut djursjukvård. Inte konstigt att hälften säger sig vara oroliga över att inte få tillgång till rätt djursjukvård.

Problemet är i dag så stort att var femte hundägare och var tredje norrländsk hästägare överväger om de ens vill äga ett djur – en utveckling som vore riktigt illa då djurägandet i sig medför stora fördelar för både enskilda personer och för samhället i stort.

Djurägare ska inte behöva oroa sig över det som borde vara en grundbult i samhället. Våra beslutsfattare måste ta ansvar och snarast sätta in åtgärder för långsiktigt hållbar djursjukvård i hela landet.

Det kan exempelvis handla om att:

  • Fördubbla antalet utbildningsplatser.
    Regeringen har delvis hörsammat bristen genom att gradvis utöka antalet utbildningsplatser vid veterinär- och djursjukvårdarprogrammen under en femårsperiod. Det är självklart positivt, men tar minst 10 år innan de nya platserna är fullt tillsatta och de nya veterinärerna finns ute på landets kliniker. Här behöver processen gå mycket snabbare och antalet utbildningsplatser bör fördubblas omgående.
  • Förenkla legitimationsprocessen för utländska veterinärer.
    Vi föreslår en enklare väg in för veterinärer med examen från godkända universitet i länder utanför EU/EES, som exempelvis Storbritannien, USA, och Kanada.
    I dagsläget tar det minst 18 veckor för Jordbruksverket att hantera legitimationsansökan. I vissa fall kan det även krävas en tvåårig kompletterande utbildning vid SLU till en kursavgift om 565 000 kronor. En snabbare process till en delvis subventionerad kursavgift kan locka fler att arbeta i Sverige.
  • Tillåt journalföring på engelska.
    För de utländska veterinärerna kan språket vara en utmaning. Därför vill vi se en kortsiktig ändring som tillåter journalföring på engelska. I rådande situation skulle det snabbt kunna öka tillgången på djursjukvård.
  • Låt erfarna djurvårdare fortsätta bidra.
    Nyligen försvann övergångsregeln som möjliggjorde för djurvårdare med lång erfarenhet att utföra delar av något mer avancerad vård. Här tappade klinikerna stor del av personalens bidrag i det dagliga arbetet.
    Nu vill vi snarast se en ny personalkategori eller yrkestitel inrättas för djurvårdare för att tillvarata den kompetens som redan finns.


Agnes Fabricius, vd, Agria Djurförsäkring
Patrik Olsson, affärsområdeschef, Agria Djurförsäkring
Kees de Jong, vd, Svenska Kennelklubben
Christina Rosell, vd Flyinge och Ridskolan Strömsholm
Fredrik Steen, hundcoach och tv-profil


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln