Amineh fick upp mina ögon för hedersbrott

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-05-05 | Publicerad 2016-05-04

Debattören: Kritiseras av sitt parti efter av misstag publicerat högerextrem propaganda på Facebook

Amineh Kakabaveh har inte varit en renlärig vänsterpartist. Men det är just hon som fått upp mina ögon för hur kvinnor - och även män - systematiskt får sina liv inskränkta i hederns namn, skriver moderata riksdagsledamoten Maria Abrahamsson.

DEBATT. Om det inte vore för vänsterpartiets riksdagsledamot Amineh Kakabaveh skulle jag förmodligen inte ha hörsammat övningen häromveckan om hederskultur och hedersrelaterat våld. Men nu medverkade jag alltså i en paneldiskussion inbjuden av Öppna HBT-moderater. Förutom jag själv deltog Dilek Baladiz från Origo, resurscentrum i Stockholm mot hedersrelaterat förtryck och våld, och Zeliha Dagli, tongivande röst i debatten om kvinnorna – och skuggorna – i Husby. Vittnesmålen var tunga om hur djävligt livet kan vara.

Förra sommarens debatt, inte minst på på Aftonbladet Debatt, om hederskulturer och förtryck i hederns namn har satt spår också på Helgeandsholmen och bidragit till riksdagens nyligen beslutade tillkännagivanden.

Jag syftar på riksdagens uppmaning till regeringen att se över strafflagstiftningen som anknyter till hedersrelaterade brott, så att fler övergrepp kan motverkas och fler brott leda till åtal. Genom samma klubbslag avkrävs regeringen att också utvärdera straffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning om brottet begåtts av man mot kvinna.

Handlingar som utförs i hederns namn, till exempel könsstympning, misshandel, olaga tvång och ofredande, är många gånger svåra att lagföra. Det beror inte primärt på brister i lagstiftningen utan på att brottsoffren inte vågar anmäla sina hotfulla och våldsamma fäder, bröder, mödrar och systrar och på att anhöriga och bekanta inte vill eller vågar ställa upp som vittnen.

Rättsordningens skydd omfattar alla, även kvinnor och män som just nu lever under hot om våld och förtryck i hederns namn. Här sviker också staten varför det allra viktigaste uppdraget för mig som politiker är att upplysa och opinionsbilda om alla människors lika rätt till skydd för sina rättigheter, också i förorten. 

På Stockholmsbänken framför mig i kammaren sitter Amineh Kakabaveh. Som många andra i riksdagen följer jag hennes arbete som ordförande i föreningen Varken hora eller kuvad. Så ofta jag kan försöker jag bidra och delta i de seminarier som Kakabaveh ordnar och bjuder in till.

Nu kritiseras hon hårt av sin partiledning efter att oförsiktigt och av misstag ha publicerat högerextrem propaganda på Facebook, med ett innehåll som dessutom var falskt. Olämpligt, absolut, därför har hon också bett om ursäkt och gått med på att tillfälligt inte vara utåtriktat aktiv i politiken, dvs ta en så kallad time out.

Amineh Kakabaveh har inte varit en renlärig vänsterpartist, för sitt engagemangs skull har hon ibland ifrågasatt partiledningens linje. Inte minst har hon vägrat att ursäkta kvinnoförtrycket i utsatta förorter med tesen att samma patriarkala förtryck finns överallt i samhället. Det har skaffat henne fiender i de egna leden.

På vänsterpartiets kongress i helgen väntas en debatt om problemet med att ”interna grupperingar och nätverk delvis driver en annan agenda än ledningen”. Läs: Jonas Sjöstedt och partisekreterare Aron Etzler har tröttnat på medlemmar som likt Kakabaveh sätter kvinnors utsatthet före partiets ideologi.

Amineh Kakabaveh och jag är inte nära bekanta men genom sitt engagemang för kvinnors villkor är det just hon som har fått upp mina ögon för hur kvinnor - och män - systematiskt får sina liv inskränkta i hederns namn, där förtryck och fysiskt våld är de mest extrema uttrycken.

År 2016 lever det människor i vårt land, många av dem är födda i Sverige, som hittills aldrig har vågat åka tunnelbana in till stan eftersom den friheten bryter mot någon kulturell och/eller religiös hederskodex. Visst, vi har religionsfrihet men vi får aldrig legitimera förtryck och våld med hänvisning till religiösa eller kulturella uppfattningar.

Den kampen har bara börjat!

Maria Abrahamsson

Riksdagsledamot, KU (M) och goodwillambassadör för GAPF

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.