Krisen slår extra hårt mot landets studenter

Sveriges studentkårer: Många tvingas hoppa av studierna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-11-18

helskärm

DEBATT. Få står opåverkade i tider av inflation och stigande räntor. Men för grupper med små ekonomiska marginaler är det nu ännu svårare att klara vardagen.

Studenters ekonomi saknar all form av marginal och drabbas därför särskilt i det ekonomiska läget. Studentkårer runt om i landet vittnar om att studenter tvingas hoppa av sina studier när ekonomin inte går ihop. Det är oacceptabelt.

Rapporteringen är återkommande om studenter som drabbas hårt av prisökning och inflation, men studenter hade det knapert redan innan.

Enligt Centrala studiestödsnämndens, CSN, undersökning från 2020 täckte studiemedlet i allmänhet studenters utgifter med en marginal på 800 kronor. Denna marginal har inflationen för länge sedan ätit upp.

Läget riskerar att bli än värre för landets studenter. Under nästa år väntas hyreshöjningar med 10 till 20 procent vilket kommer spräcka många studenters budget.

I dag är studenters största utgift kostnader för hyra, och en betydande del studenter betalar hälften av studiemedlet i hyra. Mat är för de flesta studenter den näst största utgiften.

Här bör vi påminna oss att matpriserna under det senaste året ökat betydligt mer än inflationen: med hela 17,2 procent.

Studenter ska inte tvingas välja mellan kurslitteratur eller mat, än mindre tvingas hoppa av studierna för att ekonomin inte går ihop. Det är en ohållbar situation.

Studiemedlet justeras mot inflationen och höjs därmed med 8,7 procent, men det är en liten tröst för studenter.

Inflationen har redan sprungit om justeringen (med en inflationstakt på 9,7 procent i oktober). Justeringen innebär därför i praktiken en sänkning av studiemedlet: Studiemedlets reella värde kommer efter höjningen att vara lägre än vid samma tid föregående år.

Resultatet blir att än fler studenter kommer att tvingas ge upp sina studier.

Vi frågar oss vad regeringen har för plan för alla dem som väntas bli arbetslösa i kommande lågkonjunktur, när de varken kan studera eller arbeta?

Därtill växer personal till bristyrken, som regeringen säger sig prioritera, inte på träd, utan är beroende av ekonomiska förutsättningar att bedriva studier.

Samtidigt som studenter går på knäna sparar staten in cirka två miljarder på högskoleutbildade genom att höja räntan på studielån.

Vi kräver ett krafttag för att stärka studenters ekonomi:

• Höj studiemedlet på riktigt. Studiemedlet är ett träffsäkert stöd som inte driver på inflationen eftersom det är riktat stöd till en ekonomisk svag grupp.
• Anpassa bostadsbidraget. I dag kan få studenter söka bostadsbidrag utan att bli återbetalningsskyldiga. Vilka åtgärder som krävs är utredda och kan genomföras imorgon. Det är en snabb åtgärd som redan under våren skulle kunna stärka studenters ekonomiska motståndskraft mot de väntade hyresökningarna.
• Höj tilläggen för studenterna med högst omkostnader. Tilläggsbidraget för studenter som har barn är på tok för lågt och behöver höjas med minst 50%. Även tilläggslånet samt merkostnadslånet bör höjas.

Linn Svärd, ordförande för Sveriges förenade studentkårer
Jacob Färnert, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer

CHATTA: Hur får du ihop ekonomin i krisen?

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.