Det går inte att spara in mer på våra skolor
Skolledare: Vi slog larm för tre år sedan – inget har blivit bättre
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-05-31
DEBATT. Vi skrev en debattartikel i juni 2019 där vi ställde frågan om varför huvudmän ger rektorer en budget som kräver att de bryter mot skollagen.
Det har gått tre år och vi önskar att det hade blivit bättre. Vi önskar att beslutsfattarna hade lyssnat.
Tyvärr kvarstår problemet med skolans finansiering. Sveriges rektorer får fortfarande krav på att minska kostnaderna, samtidigt som kvaliteten ska vara hög.
Enligt Skollagen ska alla elever ”ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling”. Elevers behov ska utredas och eventuella insatser ska sättas in, insatser som innebär fler personaltimmar.
Fler unga lider i dag av psykisk ohälsa och det innebär ökat behov av professionell personal som möter eleverna.
I skolan behövs vuxna som finns mellan lektionerna och bidrar till att skapa mening för eleverna hela skoldagen. Det behövs vuxna som tillsammans med eleverna skapar en skoldag som präglas av lugn, trygghet och lust att lära.
Rektorer ska leda det arbetet och tillsammans med lärare och övrig personal ge eleverna förutsättningar att nå sina mål. Kommunens ansvar är att fördela resurser ”efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov”.
Efter pandemin har svensk skola en utbildningsskuld gentemot elever som hamnat efter när de inte kunnat undervisas på plats i skolan.
Yngre elever som varit hemma med riskfaktorer eller allergi och förkylning och äldre elever som inte lyckades leda sig själva när läraren var en ruta på skärmen. Elever som måste få en chans att komma i kapp sina kamrater.
En lyckad skolgång med fullständiga betyg är den starkaste skyddsfaktorn samhället kan bidra med och det arbetet kostar. Rektors ansvar är att leda det arbetet, kommunens att säkra att rektor har tillräckliga resurser.
I år väntas prisökningen i kommunal verksamhet bli 2,7 procent. 2023 är prognosen att priserna ökar med 5 procent.
Utbildningsnämnderna behöver uppräkning av budget med minst 5 procent för att undvika nedskärningar. Det behövs en budget som kompenserar för pris- och löneökningar. Det görs inte i dag.
I kommunernas prognoser kan vi läsa att majoriteten av kommunerna planerar att kompensera 5 procents prisökning med 0–2 procent uppräkning av ramen 2023.
En konsekvens av det blir att kostnaderna behöver minska, och kravet på att genomföra det läggs på rektorerna.
I kommunala budgetdokument uttrycks det ofta att när skolors lagstadgade behov står emot budget i balans ska budgetdisciplin prioriteras.
Budgetdisciplin rimmar tyvärr illa med skollagens krav och det drabbar elever, lärare och rektorer hårt.
Det blir allt svårare för Sveriges rektorer att ha både verksamhet och budget i balans. Obalansen kör slut på människor.
Känslan av att vara en minuspost i kommunens budget gör något med en och det driver upp omsättningen på rektorer och lärare vilket drabbar elevens lärande och mående.
Vår slutsats är samma som 2019. Vi behöver en styrning där de resurser huvudmannen tilldelar skolorna står i direkt relation med statens krav.
Glappet som växer sig större måste slutas.
När huvudmännen lägger krav på kostnadsminskningar utan att sänka kraven på verksamhetens kvalitet sanktionerar de att rektorer fattar beslut som står i direkt strid med skollagens skrivningar.
Vi vill tydligt upprepa det vi skrev 2019. Skolans uppdrag är inte att vara kostnadseffektiv. Skolans uppdrag är att utbilda kommande generationer.
Nu vill vi skicka en uppmaning till kommunpolitikerna:
Tala med oss rektorer, fråga oss vad effektiviseringar innebär för eleverna och fatta andra beslut!
Linnea Lindquist, skolledare och partipolitiskt oberoende skoldebattör
Marika Andersson, rektor Skolområde Lövgärdet
Maria Jarlsdotter, före detta rektor
Anna Pilebro Bryngelsson, rektor
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.