Sverige har hemliga skolor – det är absurt
Lärarnas riksförbund: Insyn ska vara självklart – även i friskolor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-08-29
DEBATT. Träd fram ur skuggorna. En fullständigt absurd situation har inträffat. Vi har nu hemliga skolor i Sverige. Nej, det gäller alltså inte en hemlig polis eller olika hemliga militära operationer utan vanliga grundskolor där man numera sysslar med topphemliga aktiviteter som multiplikationstabellen eller antikens historia.
Hur i hela friden har det blivit så här? Allt bottnar i en sorglig ovilja att ta konsekvenserna av den offentlighetsprincip som Sverige i olika sammanhang brukar berömma sig av. Den har tidigare ansetts som ett lika viktigt kännetecken för vårt land som allemansrätten, jämställdheten och dalahästarna. Den är dessutom av gammalt datum och har varit en del av svensk rätt sedan 1766.
Det vill säga den föregick den amerikanska självständighetsförklaringens berömda rättighetskatalog med ett decennium. Men den svenska offentlighetsprincipen är nu utmanad på ett av välfärdsstatens viktigaste områden – skolan.
Bakgrunden är att det svenska skolväsendet har gått en helt annan väg än resten av världen. Politiken har öppnat upp svenska skolor för aktiebolag, vars uttalade syfte enligt aktiebolagslagen är vinstutdelning och värdeökning, att ge sig in på skolans område.
Därmed har den affärssekretess som är en självklar del av affärsvärlden kraschat rakt in i ett skolsystem där öppenhet sedan gammalt varit ett credo.
Det betyder att den alldeles självklara rätten till insyn i skolor som drivs med offentliga medel nu inte bara satts i fråga utan lett till en fullständig skoltombola.
För nu kan man som elev, förälder och lärare inte ens få veta vilka skolor som faktiskt existerar. Det så kallade fria skolvalet har blivit en chimär och i realiteten ännu mindre fritt än tidigare. Ett val förutsätter åtminstone kännedom om tillgängliga skolor. Som nyinflyttad lärare eller elev kan man omöjligt ha det.
Att jämföra skolor blir helt omöjligt eftersom uppgifter om antal elever per lärare, andel behöriga lärare och elevresultat inte längre kommer att publiceras. Sådana uppgifter är enligt en dom i Kammarrätten att betrakta som affärshemligheter och Skolverket vågar med hänsyn till domen inte längre publicera dem eller ens uppgifter om vilka skolor som finns.
Det sätter effektivt krokben för en rättvis skolpeng. Elever har helt olika förutsättningar beroende på den bakgrund de har. Detta ska skolan kompensera för men då måste det finnas offentliga uppgifter. Skolverket lyfter i beslutet fram att alla skolor måste behandlas lika. Det låter visserligen bestickande men blir galenskaperna mer begripliga för att de omfattar alla? Det tycker inte jag.
Ett argument som används mot att offentlighetsprincipen borde omfatta friskolor är att det skulle innebära en oönskad administrativ belastning. Det argumentet duger inte.
I själva verket är det så att öppenhet och transparens ger förutsättningar att belysa vart skattebetalarnas pengar tar vägen. Insyn är helt enkelt kostnadseffektivt för komplicerade tjänster som utbildning där prismekanismen inte har fritt spelrum.
Det är nu ganska många år sedan det satt en skol-vd från Profilskolan i tv-programmet ”Uppdrag granskning” och talade om vissa elever som ruttna äpplen som måste bort. Det visar att skolor mår väl av mer öppenhet och insyn – inte mindre.
Så det är hög tid för dem som försvarar mörkerleken att träda fram i ljuset. Eftersom ansvaret ligger på den politiska nivån är det där jag vill ha svar. Hittills har jag inte sett någon av våra folkvalda försvara konsekvenserna av detta kraftiga avsteg från den stolta svenska offentlighetsprincipen.
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund