Du har mycket att ta itu med, Fridolin
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-10-03
Lärarnas riksförbund: Löner, ojämlikhet – och tillit mellan lärare och arbetsgivare
I dag har Gustav Fridolin blivit presenterad som ny utbildningsminister. Lärarkåren har nu mycket höga förväntningar på vad han ska uträtta. I en debattartikel i Aftonbladet lade han i våras fram vad som ska prioriteras under de första 100 dagarna. Nu finns mycket att leverera.
Den nya regeringen måste till att börja genomföra stora statliga lönesatsningar. Det blir en avgörande signal att samhället vill satsa på lärarna, att lärarnas uppdrag är nationellt och kräver nationella satsningar som ska komplettera de satsningar som arbetsgivarna måste fortsätta göra de närmaste åren.
Skolan behöver också återanställa viktiga kompetenser som försvunnit, som speciallärare och studievägledare. Det betyder en rekryteringsstrategi för nya medarbetare, särskilda satsningar på speciallärare och lärare i naturvetenskapliga och andra bristämnen, och strategier för att öka antalet som väljer och fullföljer lärarutbildningen.
Resurserna till den svenska skolan har i stor utsträckning gått till annat än det som verkligen spelar roll för eleverna. Föga förvånande är svenska lärare underbetalda jämfört med sina danska, tyska och schweiziska kollegor. De svenska skolhuvudmännen – kommunerna och friskolorna – har misslyckats med att göra läraryrket tillräckligt attraktivt.
Jag förväntar mig en plan för hur det ska gå till konkret. Vi behöver statligt medansvar för höjda lärarlöner, men utan att den svenska lönebildningsmodellen förändras. Kommunerna och de fristående skolorna har fortsatt ett stort ansvar för att prioritera lärarna. Här räknar vi i Lärarnas Riksförbund med att finnas med som en part i de samtal som måste föregå en sådan satsning.
Den tidiga läsa-skriva-räknagaranti som Fridolin vill införa är viktig. Den kräver också att ett användbart system tas fram där lärare får rätt att fatta beslut om särskilt stöd när elever har problem att nå målen.
En ny regering måste också fokusera på att minska klyftorna i den svenska skolan. Vi kan inte fortsätta att se att allt färre elever med lågutbildade föräldrar går ut nian med godkända slutbetyg och att skillnaden mellan elever från akademikerhem och elever från studieovana hem växer. Det är oacceptabelt. Det ställer höga krav på regeringen.
Lärarnas Riksförbund står också bakom att stävja vinstjakten i skolan. Vi håller med om att den som driver skola ska göra det för elevernas skull, inte för vinstens skull. Offentliga medel som går till skolan ska nå lärare och elever i klassrummen.
De senaste decennierna har tilliten mellan lärare och arbetsgivare försvagats kraftigt. Det måste både på kort och lång sikt byggas och återskapas ett förtroende där lärarna tillåts ha frihet under ansvar. Politiska ledningar efter valet, såväl i riksdagen som runtom i landet, har möjlighet till en nystart och måste visa sitt förtroende för lärarna. Här kan Fridolin vara en vägröjare.
En parlamentarisk utredning ska tillsättas och arbeta under 2015 för att se över hur statens ansvar måste förändras samt ta fram förslag på en nationell finansieringsmodell. Senast 2016 måste det finnas konkreta förslag för en statlig styrning av skolan.
Det som behöver åtgärdas för elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen och för förbättringar av löner och arbetsvillkor för dem som arbetar i skolan, måste ske nu. Vi kan inte vänta i ytterligare fyra år och låta skolan bli ett sätt att locka väljare även i nästa valrörelse.
Bo Jansson,
ordförande Lärarnas Riksförbund