Efter 100 dagar med Fridolin har inget hänt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-01-09
Folkpartiet: Vända kunskapsresultaten är ett långsiktigt uppdrag
I en debattartikel i Aftonbladet den 4 mars i fjol lovade Gustav Fridolin att om bara han blev utbildningsminister skulle han lösa skolans problem på 100 dagar. Det har i dag gått 100 dagar sedan Fridolin blev utbildningsminister. Det enda som presenterats hittills är fyra propositioner som hittades färdigskrivna i Jan Björklunds skrivbordslåda, en OECD-granskning av svensk skola som Björklund beställde och ett budgetförslag för utbildningsområdet som inte vann riksdagens stöd.
Det vi ser är följderna av att regeringen kom till makten fullständigt oförberedd. Den arbetsro som skulle behövas i svenska klassrum präglar nu istället det utbildningsdepartement Gustav Fridolin är chef över. Fridolin är bättre på retorik och löften, än på skolpolitiskt hantverk.
Istället för att ta politiska initiativ säger regeringen nu att man vill samarbeta med Alliansen. Jag samarbetar gärna och jag ger gärna tips till regeringen på reformer som kan genomföras för att stärka kunskapsfokus i skolan och höja läraryrkets status. Men det går inte att ta en samarbetsinvit på allvar som föregås av att man bryter gamla överenskommelser, som presenteras i en debattartikel som svartmålar motparten och dessutom följs upp av beskedet att Alliansen absolut inte ska få igenom något av sina viktigaste förslag.
Samarbete kan vara bra, men historien visar att det också behövs en skarp opposition. Att kunskapsresultaten i den svenska skolan har sjunkit i över 20 år, beror på decennier av flummig skolpolitik. Om Folkpartiet inte varit i tydlig opposition mot den rödgröna skolpolitiken de senaste decennierna, hade det förmodligen varken funnits läxor, betyg eller välutbildade lärare i svensk skola idag.
Det var för att vända den negativa utvecklingen som Alliansregeringen inledde den största omläggningen av den svenska skolpolitiken sedan mitten av 1800-talet. Men det behövs mer för att lyfta resultaten och läraryrkets status. Det som behövs är konkreta reformer – inte filmklipp på Youtube. Därför är det bra att regeringen nu fått riksdagens uppgift att genomföra Alliansens budget istället för sin egen. Den innebär att skolan får 25 miljarder mer under de kommande tre åren och att viktiga reformer för ökad kunskap kan påbörjas. Några av satsningarna under 2015 är:
Två miljarder kronor för att minska klasserna och höja kvaliteten på undervisningen i lågstadiet. En tioårig grundskola förbereds.
En storsatsning för stödja läxläsning och lovskolor så att fler ska få godkända betyg i grundskolan.
300 miljoner kronor för att lyfta resultaten och ge mer undervisningstid i svenska i skolor med många nyanlända och låga resultat.
400 miljoner kronor för att minska storleken på barngrupperna i förskolan och fritidshemmen.
Fördubblad lärlingsersättning för att fler ungdomar ska välja lärlingsutbildning i gymnasiet, ett bra sätt att komma vidare till jobb.
Resurser för att förbereda införandet av tidigare betyg och ordningsomdömen.
Att vända kunskapsresultaten i svensk skola och höja läraryrkets status är ett långsiktigt uppdrag. Det går snabbt att riva ner kunskapsskolan, men tar lång tid att bygga upp den igen. Det vi lider av i dag är beslut som togs för decennier sedan, så som kommunaliseringen, nedtonade kunskapskrav och avskaffandet av kunskapsutvärderingar.
Det räcker naturligtvis inte med 100 dagar om man på allvar vill få till stånd förändring som lyfter den svenska skolan till en av de bästa i världen. Och det räcker definitivt inte med 100 dagar om man har den styrfart Fridolins regering hittills visat.
Det var nog få som trodde på Fridolins löfte att lyfta skolan på 100 dagar, men några trodde kanske att han skulle presentera någon form av politik de första 100 dagarna.
Christer Nylander (FP),
vice ordförande i utbildningsutskottet
och talesperson i utbildningsfrågor för FP.