Migrationen gör att det krävs ännu mer
Lärarna och skolledarna: Utvecklingen hotar vår samhällsmodell – skolan måste förnyas
DEBATT. Trots det glädjande trendbrott som syns i de svenska TIMSS-resultaten och även i dagens PISA-resultat så kvarstår mycket att göra.
Vi ser fortfarande betydande skillnader mellan olika elevgrupper. Inte minst kräver den stora migrationen till Sverige ytterligare kraftfulla insatser för att fortsätta höja resultaten och stärka likvärdigheten.
Reformarbetet har bara börjat.
De senaste 15 årens negativa utveckling utgör ett hot mot den svenska ekonomin och vår samhällsmodell. Skolan behöver en nystart i form av statlig finansiering, ett nytt karriärsystem för lärare och skolledare, samt en betydligt större tillit till skolans professioner.
Staten behöver också se över sin myndighetsstruktur och inrätta en regional nivå för att komma närmare skolan.
Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund föreslår här ett sexpunktsprogram som kan skapa förutsättningar för en bättre skola och stärka den återhämtning som inletts.
Ny finansieringsmodell för säkrad likvärdighet
Vi kräver nu gemensamt att staten tar ett betydligt större ansvar för skolan än vad som hittills varit fallet. Skolan är en nationell angelägenhet. Det behövs en nationell finansieringsmodell, med starka kompensatoriska inslag, där staten tar ansvar för att garantera resurserna för genomförandet av det nationella uppdraget som det formuleras i skollag, läroplaner och kursplaner. Finansieringen ska vara huvudmannaneutral. Den nationella finansierings- och resursfördelningsmodellen måste utformas så att utdelade vinster på bekostnad av undervisningen inte är möjlig.
Bättre dimensionering
Skolan behöver dimensioneras på bättre sätt. Överetablering innebär att resurser inte används på ett bra sätt. Likaså behöver dimensioneringen av lärarutbildningen förbättras, så att skolans behov av olika lärarkategorier bättre stämmer överens med lärarutbildningarnas planering av olika inriktningar.
Nytt karriärsystem
De goda effekterna av Matematiklyftet visar att staten måste ta ett samlat grepp om lärares och skolledares fortbildning. Undervisningen utvecklas bäst av lärare med gedigen grundutbildning och fortbildning. Skolledare måste ha möjligheter att utvecklas som ledare under hela yrkeskarriären. Strukturerad fortbildning kommer att stärka yrkenas attraktionskraft. Karriärsystemet och fortbildningsmöjligheterna behöver regleras nationellt.
Granskning och stöd
Den statliga inspektionen och stödstrukturen behöver mindre juridisk granskning och mer stöd för lärare och skolledare att utveckla undervisningen. Fokus behöver flyttas till undervisningen och det pedagogiska ledarskapet, det innebär att uppdraget för Skolinspektionen behöver skrivas om.
Ändrad myndighetsstruktur
Myndighetsorganisationen på skolans område måste ses över. Staten behöver inrätta en regional nivå för att uppgifterna ska kunna förverkligas. På så vis kommer staten närmare både skolans professioner och huvudmännen. I motsvarande grad som staten bygger upp en regional nivå bör den centrala nivån kunna minska i omfång, därmed kan kommunernas byråkrati också reduceras.
Finjustera lärarutbildningen
Fortbildning behövs men grunden för god undervisning läggs på lärarutbildningen. Det handlar om att stärka kvaliteten och öka studietakten. Utbildningen behöver knytas närmare skolan. Särskilt erfarna, skickliga och yrkesverksamma lärare kan stå för den del av lärarutbildningen som förbereder studenterna för den direkta klassrumssituationen. Den delen av utbildningen måste fullt ut ingå i statens finansieringsansvar.
Staten behöver göra come back på skolans område. Det är nödvändigt att kraftigt stärka förutsättningarna för en likvärdig skola med höga kunskapsresultat. Vi som arbetar med undervisning och pedagogiskt ledarskap måste få större tilltro från stat och huvudmän, samtidigt som premisserna att förverkliga det som är beslutat i skollagen stärks.
En nationellt sammanhållen skola är betydligt bättre rustad att möta kraven på likvärdighet och höga kunskapsresultat. Sveriges riksdag behöver senast 2018 fatta beslut om ny ansvarsfördelning för skolan.
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.