Våga agera om du ser våld i en nära relation

Polisinspektör: Problemen ökar under julen – vi är beroende av tips

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-12-22

Våga fråga, lyssna och agera på svaret. Bry dig av omtanke. Är du orolig för en person och hens relation, grip in och tipsa polisen och socialtjänsten, skriver Erika Gyllenswärd, polisinspektör.

DEBATT. Vi går mot en högtid – julen – där våld i nära relationer statistiskt ökar, då mer tid tillbringas tillsammans med våldsutövaren. Det dricks också mer alkohol och det kan finnas stress kring ekonomin, kanske mer än någonsin just nu.

Vi behöver, gemensamt, höja vår förmåga att förstå riskhöjande faktorer för allvarligt våld, som till exempel psykisk ohälsa, missbruk, suicida uttalanden från våldsutövaren, strypvåld och pågående separation. Dessutom måste den utsattas rädsla tas på allvar.

Kopplingen mellan psykisk ohälsa och våld i nära relationer har genom åren uppmärksammats, bland annat genom forskning.

Polisen möter många med psykisk ohälsa, vilket även flera andra samhällsaktörer gör. Här behöver vi prata med varandra och dela information så att en riskbedömning blir korrekt och rätt åtgärder kan sättas in.

Polisen är beroende av tips från psykiatrin, socialtjänsten, sjukvården och civilsamhället för att göra samlade bedömningar. I det arbetet är en gemensam syn mellan myndigheter på hur sekretesslagstiftningen ska tolkas en grundförutsättning för samverkan.

Vi har sekretessbrytande regler, de måste användas!

Vi behöver tillsammans arbeta effektivt i samverkan med alla samhällets aktörer och medborgare. Och det arbetet behöver förstärkas på alla nivåer.

Det praktiska samarbetet måste prioriteras långsiktigt, med tid och resurs. Att nätverka är en resurs i sig!

Att lämna en relation som involverar våld kan handla om direkt överlevnad för en kvinna. När hon gör det kan det medföra enorma risker för hennes liv.

Eftervåldet kan dessutom fortsätta många år efter en avslutad relation. Där myndigheter riskerar att användas för långdragna processer, bodelningar, vårdnadstvister och annat.

Vi, polisen, andra myndigheter, civilsamhälle, grannar, anhöriga, chefer och kollegor behöver gemensamt öka vår kunskap för de mekanismer som finns bakom mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, samverka och dela information. Vi är lika beroende av tips från psykiatrin som från en anhörig.

Våga fråga, lyssna och agera på svaret. Bry dig om av omtanke. Är du orolig för en person och hens relation, grip in, tipsa polisen och/eller socialtjänsten.

Frivilligorganisationer är viktiga för att kunna lämna en våldsutsatthet. Samhällets aktörer har olika roller och funktioner, och ska verka tillsammans och parallellt med varandra för att stötta, skydda och hjälpa hela familjen.

Både den utsatta och den som utsätter – för det finns även hjälp för den som har en våldsproblematik och skrämmer sin omgivning.

Och självklart ska även barnen i en familj där våld förekommer få skydd och stöd. Den största risken för att själv bli våldsutsatt eller våldsutövare är att själv ha vuxit upp med våld i hemmet.  

Allt våld är inte straffbart, men kan vara oerhört skadligt i ett livsloppsperspektiv.

Våld riskerar att fortsätta i generationer. Genom att utvidga våldsförståelsen kan resonemang föras gällande helheten i en utsatthet.

Den norske psykologspecialisten Per Isdals definition beskriver vad våld handlar om:

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. (Meningen med våld, 2001).


Erika Gyllenswärd, polisinspektör och verksamhetsutvecklare Brott i nära relation


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.