Vi vet för lite om svenska sexvanor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-09-04 | Publicerad 2015-09-03
RSFU: Det är hög tid för en ny bred sexualvaneundersökning
DEBATT. Säg folkhälsa och många tänker på kost, motion, alkohol och tobak, en rad viktiga frågor för människors välbefinnande. Men det finns även andra delar som är centrala för hälsa och välbefinnande, däribland den sexuella hälsan som inte sällan glöms bort.
Rätten till sexuell och reproduktiv hälsa är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och livskvalité oavsett ålder och hälsotillstånd och därför ett av Sveriges elva målområden för folkhälsan.
Men vi har begränsad kunskap vad gäller den vuxna befolkningens sexualvanor. Det är därför hög tid för en ny bred sexualvaneundersökning.
Den senaste svenska befolkningsstudien som analyserat sexualliv i relation till hälsa och välbefinnande genomfördes av Folkhälsoinsitutet för tjugo år sedan, "Sex i Sverige – om sexuallivet i Sverige 1996" (redaktör Bo Lewin). Sedan dess har ingen bred nationell representativ undersökning genomförts, varför den fortfarande används som referens. Mycket har förändrats under de senaste tjugo åren och så även människors sexualliv.
För att kunna planera effektiva insatser som främjar människors sexuella hälsa behöver vi veta hur det ser ut med den sexuella och reproduktiva hälsan i Sverige i dag. Tidigare sexualvaneundersökning visar tydligt att sexuella normer, attityder, värderingar och beteendemönster kontinuerligt förändras i takt med en samhällelig, kulturell, kunskapsmässig, ekonomisk och sexualpolitisk utveckling.
Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet. Vi är mer jämställda. Vi är friskare och lever längre. Vi är singlar längre, vi väntar med att få barn tills vi är äldre och fler är ofrivilligt barnlösa. Fler är långtidsarbetslösa och många reser mer och längre bort i världen. Migrationen har ökat liksom urbaniseringen. Äldre har mer sex och träffar nya partners långt upp i åren.
Internet har också lett till stora förändringar och beskrivits som en sexuell revolution som möjliggjort helt nya former av kontakter, kommunikation och relationer mellan människor. Samtidigt som det finns ökande hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i dag, vilket även gäller den sexuella hälsan.
För att fylla kunskapsluckorna behöver vi en ny undersökning av sexvanor i Sverige. Kunskap som behövs som underlag för olika samhällsinsatser inom exempelvis kriminal-, social- och hälso- och sjukvårdspolitik. En förutsättning för att samhällets främjande och förebyggande insatser är effektiva är att de baseras på kunskap och fakta, inte på tjugo år gammal kunskap och antaganden och värderingar.
Just nu pågår ett arbete med att ta fram en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa. För att den strategin ska få bästa möjliga effekt krävs en aktuell undersökning som studerat befolkningens hälsa och sexualliv. Parallellt med detta har regeringen tillsatt en kommission för jämlik hälsa i syfte att sluta hälsogapet mellan olika grupper. Kommissionen ska till 2017 ge förslag på strategier och åtgärder som bidrar till att minska ojämlikheter i hälsa. I den måste även sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ingå.
Och då är det hög tid att skaffa oss kunskaper och utgå från dagens samhälle och inte tjugo år gammal kunskap – det är dags att gå från tro till vetande.
Kristina Ljungros
Förbundsordförande RFSU