Skattechock på ungas arbete ett stort svek

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-08-04 | Publicerad 2015-07-30

Elisabeth Svantesson (M): Höjda arbetsgivaravgiftar för unga kostar 40 000 kronor per person och år

Elisabeth Svantesson (M).

Ett av de få vallöften som vänsterregeringen faktiskt infriat är skattechocken mot ungdomsjobb. I dag höjs nämligen arbetsgivaravgifterna för unga, vilket är ett hårt slag mot deras möjligheter till jobb. Nya siffror från Riksdagens utredningstjänst visar att regeringens politik slår mot ungas möjligheter till jobb runt om i landet. De ökade kostnaderna för höjningen av arbetsgivaravgifter motsvarar över 50 000 heltidstjänster. Tusentals jobb riskerar alltså att försvinna till följd av Stefan Löfvens politik.

Samtidigt som Nya Moderaterna lägger fram förslag för att underlätta för unga att få sitt allra första jobb går regeringen i motsatt riktning och tredubblar arbetsgivaravgifterna för dem. För varje ung anställd innebär det en ökad kostnad på 40 000 kronor om året. Att göra det dyrare att anställa leder inte till att fler får jobb, tvärtom, en lägre anställningskostnad för en ung person utan arbetslivserfarenhet gör att fler arbetsgivare vågar anställa. Kostnaden spelar roll.

Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men vi saknar inte utmaningar. En av Sveriges stora utmaningar är det nya utanförskap som växer fram. Var sjunde person befinner sig i utanförskap. Framför allt drabbar det nya utanförskapet utrikes födda och unga. Detta är oftast de som har svårast att få det viktiga första jobbet och som därför utestängs från den gemenskap som det innebär att ha arbetskamrater och få vara med och bidra på en arbetsplats.

Som motkraft krävs en samlad politik som fokuserar på att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. Det gäller att bryta bidragsberoendet. Det gäller att satsa på lärlingsjobb och en bättre yrkesutbildning. Och det gäller att göra det mer lönsamt att arbeta för alla med små inkomster. Framför allt gäller det att underlätta för fler att få det viktiga första jobbet. Nya Moderaterna föreslår därför satsningar på upp emot tio miljarder kronor så att det ska bli enklare att få in en fot på arbetsmarknaden och på så sätt bryta det nya utanförskapet.

Inför valet slog Socialdemokraterna på stora trumman: 90-dagarsgarantin för unga skulle vara det första regeringsbeslutet om S bildade regering. Förslaget har mött stark kritik och som av en händelse uppgav arbetsmarknadsminister Ylva Johansson nyligen att 90-dagarsgarantin kan vara på plats först till valet 2018. De 30 000 traineetjänster som det skyltades med innan valet har minskat till blygsamma 3200. I nuläget är frågan om det blir några traineetjänster över huvud taget.

Regeringen uppvisar en skrämmande avsaknad av förslag och handlingskraft för att möta det nya utanförskapet, och deras lösningar på dagens och framtidens utmaningar präglas av nostalgi. Till exempel gör regeringens eget expertorgan, Finanspolitiska rådet, bedömningen att regeringens politik leder till cirka 37 000 färre jobb än vad som annars hade skapats. När regeringen gör det dyrare att anställa blir det färre jobb – inte fler. Det vet regeringen, för varför skulle man annars kompensera kommunerna för den höjda arbetsgivaravgiften?

Nya Moderaterna vill att så många som möjligt ska få komma till sin rätt och uppleva allt det positiva som ett arbete innebär. Socialdemokraterna gick till val på att ta krafttag mot ungdomsarbetslösheten och därför är den skattesmäll på ungas jobb som i dag träder i kraft inget annat än ett stort svek. Sveriges unga förtjänar bättre än så.

 Elisabeth Svantesson

Följ ämnen i artikeln