Därför dubbdäcksreglering

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2018-04-10 | Publicerad 2009-10-09

Stockholm är världsberömd för sin miljö. År 2010 är vi Europas miljöhuvudstad. Vi har all anledning att vara stolta över vår vackra stad och vår goda miljö.

Men det finns smolk i bägaren, vi lever inte upp till EU:s krav på luftkvalitet. Vi kan inte negligera att luften är för dålig.

Experterna är eniga – den höga andelen dubbdäck är orsaken. Vi har försökt lösa problemet genom att spola gator, genom kemisk bindning och genomfört informationskampanjer för att få bilisterna att minska dubbdäcksanvändningen.

Men det hjälper inte.

Därför tar vi nu ett första steg, när regeringen ger oss verktygen, och reglerar dubbdäcksanvändningen på Hornsgatan från och med 1 januari 2010. Samtidigt håller vi extra koll på luften genom mätsationer på bland annat Götgatan. Om det inte leder till att vi klarar luftkvaliteten så måste vi gå vidare.

Sverige har förbundit sig att följa EU:s direktiv om luftkvalitet. Det är en rättsligt verkande norm det vill säga om inte gränsvärdena för luftkvaliteten klaras kan EU inleda en rättsprocess mot Sverige. EU-kommissionen har startat en förundersökning mot Sverige pga att gränsvärdena överskrids.

Det är inte bara Stockholm som har problem med överskridanden bland landets kommuner. Analyser av vad som är orsaken till att luftkvaliteten inte klaras i Stockholm visar att 80-90 procent av partikelutsläppen beror på dubbdäckens slitage på vägarna. En minskning av dubbdäcksanvändningen i Stockholm är således en väg mot att lyckas klara luftkvaliteten.

Sju av tio bilar använder dubbdäck i Stockholm, oavsett väglag. Det gör att vi inte klarar luftkvaliteten.

Under de senaste åren har bland annat Vägverket genomfört kampanjer där bilister uppmanats att välja vinterdäck i stället för dubbdäck. Vägverket kampanjar bland annat för att luftkvaliteten inte klaras men också för att visa på att det finns fullgoda vinterdäcksalternativ.

Kombinationen antisladdsystem och dubbfria vinterdäck med bra mönsterdjup ger bra säkerhet på vinterväglag för de som anpassar hastigheten till väglaget, vilket borde vara en självklarhet för alla att göra. Effekten av antisladdsystem är mycket större än skillnaden mellan dubbdäck och dubbfria vinterdäck.

Vägverket har stöd i sina slutsatser från Norge där en minskning av dubbdäcksanvändningen från 60-70 procent till 15-20 procent inte har medfört att personskadeolyckorna har ökat. Svensk dödsolycksstatistik visar inte heller på någon överrepresentation av dubbfria däck vid olyckorna.

Problemet har varit att Stockholm stad inte har haft rätt att reglera dubbdäcksanvändningen enligt lag. Vi har alltså ett krav på oss att klara luftkvaliteten samtidigt som vi saknar verktygen för att åtgärda problemen.

Därför har vi, tillsammans med landets övriga kommuner, begärt att regeringen ändrar lagstiftningen så att vi får möjlighet att reglera dubbdäcksanvändningen lokalt. I somras kom regeringen med ett förslag till ändring av Trafikförordningen, som innebär att det blir möjligt för en kommun att reglera dubbdäcksanvändningen på vissa vägsträckor.

Stockholm stad hade föredragit att vi fått möjlighet att införa miljözoner för personbilar och på så sätt reglera dubbdäcksanvändningen men nu blev regeringens val att göra det möjligt att reglera på vissa gator.

Tillsammans kan vi se till att vi slipper skämmas för luften i Stockholm.

Ulla Hamilton