Tänk om, S – säg ja till en kulturskolelag
Debattören: Vi måste säkra barnens rätt till kultur
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-09-06
DEBATT. Sällan har det pratats så lite om kulturpolitik. De flesta kan väl ändå hålla med om att kulturen är det som gör vår vardag betydelsefull.
Trots det, ser vi endast kulturpolitik diskuteras på någon avlägsen högerextrem plattform om alltför urartade konstprojekt som finansieras av skattepengar. Men den kollektiva nyttan av kultur är kolossal och bör ständigt höjas upp av politiken genom reformer.
För att öka det allmänna intresset för kultur, är det utan tvivel bäst att börja med barnen. Där spelar kulturskolan en kritisk roll. Därför bör socialdemokraterna följa med vänstern och driva igenom en ny kulturskolelag i riksdagen.
Med en tydligare statlig garanti med kraftigt höjda anslag säkerställer vi alla barns rätt till kultur. Det stärker samhället.
Kanske snubblar man in på någon kurs i blockflöjt, måleri eller teater, för att sedan vid vuxen ålder erhålla ett outtömligt intresse som man får glädje av varje dag.
Så var det i alla fall för mig. Efter högljudda protester stod jag till slut utanför den kommunala musikskolan i mexitegel med en alldeles för otymplig instrumentlåda i handen.
Jag minns väl hur den hade förmågan att fastna i ekrarna varje gång man cyklade. Åtta år blev det. Men i dag blir det tyvärr inte mycket tid över för musik.
Men trots det, har jag fått ovärderliga kunskaper och ett självförtroende i mitt kulturella utövande. Visst är det svåra gubbar och krångliga ord ibland, men kärnan finns alltid kvar.
Kultur är värdefullt och ger alla människor, trots kunskap och bakgrund, fantastisk glädje och mening.
Enligt de kulturpolitiska målen ska alla ha möjlighet att delta i kulturlivet. Trots det visar statistiken, bland annat från den årliga rapporten ”Kulturskolan i siffror” från Kulturrådet, att år efter år når vår offentligt finansierade kultur ut främst till de barn som har välutbildade föräldrar med höga inkomster.
Så får det inte vara.
Det behövs ett helhetsgrepp för att öka barnens tillgång till kultur. Kulturskolan är underfinansierad men framförallt är det en klassfråga.
Många barn växer upp i en miljö där föräldrarna jobbar under otrygga anställningar med urusla löner och när de väl kommer hem är de alldeles för trötta eller har helt enkelt inte tid åt barnens kulturella utövande.
I sådana miljöer frodas tyvärr inte kulturen, den får helt inte det utrymme det förtjänar.
Barnens tillgänglighet till kultur bottnar i två frågor.
Dels barnens kulturella finansiering men också barnen och dess föräldrars inställning till kultur.
Kulturskolan existerar knappt i vissa kommuner och när den väl finns är den så pass underfinansierad att köerna sträcker sig över flera år. När de sedan äntligen får en plats måste barnen trängas i stora grupper i undermåliga lokaler, framför en stressad pedagog vars lön är pinsamt låg.
Men vad gör politiken då? Borgarna tycker som vanligt att barnens kultur är ett utmärkt område att spara in pengar på. Vi minns nog budgeten 2018, där en av punkter var att dra in hela statens stöd till kulturskolan på 100 miljoner kronor. Hela stödet!
Gudskelov, kom stödet tillbaka året därpå i vårbudgeten.
Nu borde politiken i stället staka ut en ny väg inom kulturpolitiken och jobba mot att fler barn inte bara ska råd att gå till kulturskolan utan att den faktiskt existerar – i alla kommuner.
Med kulturskolelagen kommer vi en bra bit på vägen och säkerställer barnens rätt till kultur. Det är vi skyldiga våra barn och kommande generationer. Låt kulturen flöda!
Wilhelm Svärd, Laboremus (S-studenter i Uppsala)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.