Bergström blandar ihop korten om friskolorna
Slutreplik från Sofie Axelsson om större insyn i friskoleföretagen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-10-26
SLUTREPLIK. Hans Bergström som är gift med Barbara Bergström, grundare till skolkoncernen Internationella Engelska skolan, tar i från tårna i en replik till mig.
Jag har poängterat problemet med att företagshemlighet försvårar granskning av friskolor. Men Hans Bergström ser lagförslaget om en offentlighetsprincip i friskolor som en ”totalitär” åtgärd.
Ett sådant förslag stöds dock inte bara av lärarfacken, utan stöttades även av samtliga partier fram till 2015.
I dag har de borgerliga partierna anmärkningsvärt nog dragit tillbaka sitt stöd för förslaget. En möjlig anledning kan vara de nära kopplingar vi de senaste åren sett växa fram mellan politiker, lobbyister och näringslivet.
Att skolkoncernsägare är emot insyn är mindre konstigt: utan insyn är det lättare att dölja brister och missbruk av medlen.
Hans Bergström varnar vidare för att en insyn i friskolorna skulle förvandla dem till myndigheter och ”förstöra deras fristående karaktär och roll”.
Men Hans Bergström verkar ha glömt att myndighetsutövning redan är en del av skolorna. Lärare får som exempel sätta betyg på sina elever. Med en sådan rätt tillkommer också ett ansvar.
Hans Bergström sätter sedan fokus på den tidning jag själv arbetar vid och jämför, retoriskt skickligt, presstödet med skolpengen. Han varnar för att alla skattefinansierade verksamheter kan hamna under samma noggranna lupp.
Det tror inte jag. Men det ligger i allas intresse att skolan som samhällsbärande institution ska fungera så väl som möjligt, inte minst för våra barns utbildnings och framtids skull.
Dagens ETC har investerat sitt presstöd i granskningar av det slag jag sysslar med.
Paret Bergströms stiftelse har ägt aktier i vapen, olje- och kasinoföretag och donerat pengar till bland annat friskolelobbyism.
Hans Bergström påstår att det rör sig om privata tillgångar. Men stiftelsen är byggd på ackumulerad vinst på skolpengen från en försäljning av en del av koncernen 2012. De som sedan investerar i IES gör det med förhoppning att koncernen fortsatt ska generera vinst på skolpengen.
Han har rätt i att det är fullt lagligt att göra vad man vill med pengar ”som blir över” från skolpengen. Men med en offentlighetsprincip vore det lättare för Sveriges skattebetalare att se var våra skattepengar slutligen hamnar.
Sofie Axelsson, undersökande journalist på Dagens ETC och författare av ”Valfrihetens pris – hur marknadsskolan leker med vår framtid” (Leopard 2022)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.