Bättre bostäder stoppar bråken

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-01-09

Mats Odell (KD): Boendemiljön i förorterna måste förbättras genast

Rosengård, Malmö i augusti 2009. Där protesterade ungdomar från ”Reclaim Rosengård” mot polisen genom att tända eldar, bygga barrikader och orsaka tumult. Protesterna spred sig och snart såg det likadant ut i Gottsunda i Uppsala och Backa i Göteborg.

Anlagda bilbränder, ungdomsbråk, stenkastning mot poliser och brandmän förekommer nu på många platser. Runt om i Europa äger liknande händelser rum. Gemensamt för denna skadegörelse och dessa kravaller är att de oftast drabbar människor och egendom i storstädernas förorter. Där kan man lätt få uppfattningen att det övriga samhället, och till och med myndigheterna, bryr sig mindre om brottsligheten där än på andra håll, så länge den inte sprider sig. Men i ett solidariskt samhälle måste missförhållanden bekämpas och, inte minst, förebyggas var de än förekommer.

Det är med den insikten som vi nu vill stödja en genomtänkt och genomgripande förändring av eftersatta bostadsområden i förortsområden. Det bör ske på flera sätt.

Vi måste bland annat se över hur staten kan bidra till att förbättra såväl den fysiska som den boendesociala miljön.

En statlig intervention i ett bostadsområde har i sig själv små utsikter att lyckas. Men om de boende, fastighetsägarna och de berörda kommunerna tillsammans vill ta ansvar för ett bostadsområde kan staten göra en meningsfull insats.

Hur detta samarbete ska utformas är inte enbart upp till staten att avgöra. Problemen ser olika ut i olika delar av Sverige. Men en gemensam framgångsfaktor kan vara samverkan mellan det civila samhället, kommunen, myndigheter och fastighetsägare.

När föräldrar och lokala föreningar tagit initiativ till samarbete har det snabbt gett goda resultat. Ett bra exempel är Rosengård i Malmö, där denna typ av samverkan lett till att bråken minskat. Ett annat exempel är Husby i Stockholm där ungdomsföreningen Husby maraton lyckats nå många unga.

Som ansvarig minister för bostadsförsörjning inbjuder jag nu lokala aktörer av olika slag, kommunföreträdare, fastighetsägare och företrädare för de boende till en överläggning den 22 januari om vad som snabbt kan göras för att minska de lokala problemen. Alla idéer går säkert inte att realisera, men mycket går att åstadkomma om alla berörda parter kommer tillsammans.

Tidigare projekt visar att de flesta finner sig väl tillrätta i sina bostadsområden. Men de lider självklart av att bostädernas underhåll ofta är eftersatt och ibland är rent undermåligt. Dåliga kommunikationer gör inte heller livet lättare. Värst av allt är kanske bristen på arbete.

Det som får innevånarna att trivas är i stället det mänskliga nätverk man har i sin omgivning. I förändringsarbetet måste denna positiva gemenskap tas tillvara. Många tidigare projekt har försökt förändra människorna i stället för att förändra bostadsområdena. Det är helt fel väg.

För att på sikt förändra och förbättra boendemiljön måste mångfalden bland boendeformerna öka i dessa områden. De flesta experter menar att mångfalden skulle gynna en utveckling med färre brott och mindre skadegörelse, samtidigt som känslan av delaktighet och engagemang i det egna bostadsområdet skulle öka.

För en långsiktig och nödvändig förändring av de storskaliga bostadsområdena i Sverige krävs en politisk enighet över blockgränsen som räcker flera mandatperioder. Förortsområdena har varit utsatta för alltför många kortsiktiga, ofta partianknutna projekt som inte gett några bestående förändringar av förortsområdenas struktur.

Nu är det dags att skapa en hållbar, inspirerande miljö i förorten för de människor som ska vara med och utveckla morgondagens Sverige.

Mats Odell

Följ ämnen i artikeln