Skönhetsbranschen måste bli säkrare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-12-03 | Publicerad 2015-11-27
Utredaren: Ny lag och legitimationer krävs för att stärka konsumentskyddet
DEBATT. Skönhetsbranschen är delvis oreglerad vilket skapar allvarliga risker för konsumenter som väljer att genomgå en kroppsbehandling med syfte att förändra sitt utseende. För att uppnå ett bättre konsumentskydd föreslår nu Skönhetsutredningen en ny lag och en nationell informationstjänst med oberoende information.
Det finns både åldersmässiga och kulturella aspekter på vad som definieras som skönhet och många olika kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet. Våren 2014 tillsatte regeringen en utredning i syfte att se över hur skyddet för den enskilde som genomgår en kroppsbehandling kan stärkas. Den 30 november lämnar Skönhetsutredningen sitt betänkande.
De kroppsbehandlingar som Skönhetsutredningen avser är de som individen själv väljer att genomgå för att förändra sitt utseende, behandlingar som samtidigt kan innebära en betydande hälsorisk, till exempel kirurgiska ingrepp, laserbehandling, injektioner, tatuering och piercing.
Det finns ingen statistik på hur vanligt det är med kroppsbehandlingar, men det finns starka indikationer på att de ökar. Våra beräkningar visar att det finns åtminstone 14 000 verksamheter i Sverige som utför kroppsbehandlingar, varav tatueringsverksamhet är den vanligaste – närmare tio procent av den svenska befolkningen uppskattas ha en tatuering. Det saknas även uppgifter på hur ofta komplikationer tillstöter.
Folkhälsomyndigheten uppger att under åren 2009–2013 smittades 71 personer med hepatit C till följd av en tatuering eller en piercing och de stora akutsjukhusen uppger att den vanligaste komplikationen som leder till ett besök är efter en bröstplastikoperation. Komplikationer till följd av laserbehandlingar och injektioner är också vanliga.
Det är svårt för den enskilde att veta vad som gäller eftersom det till stora delar saknas reglering för utförare som erbjuder kroppsbehandlingar. I dag är konsumenten hänvisad till kommersiell information eftersom det inte finns samlad, oberoende information att tillgå. Det vilar alltså ett stort ansvar på konsumenten att informera sig om behandlingen, bedöma riskerna samt avgöra vilket försäkringsskydd som eventuellt behövs.
Utredningen bedömer att kroppsbehandlingar som görs i syfte att förändra utseendet är en konsumenttjänst vilket innebär att det är de konsumentskyddande reglerna som gäller, det vill säga inte hälso- och sjukvårdens regelverk. Avgörande är att syftet med behandlingarna inte handlar om att medicinskt förebygga, utreda och behandla skador eller sjukdomar.
Konsumentskyddet måste därför stärkas, varför utredningen föreslår en ny lag för kroppsbehandlingar samt en nationell och oberoende informationstjänst.
Med ett tydligt regelverk blir det lättare för konsumenten att hävda sina rättigheter samtidigt som samhället får ökad kontroll över aktuella verksamheter. Utredningen föreslår bland annat att det införs krav på tillstånd för verksamheter som erbjuder kroppsbehandlingar och att ett nationellt register upprättas över de verksamheter som har tillstånd.
Dessutom föreslås att kirurgiska ingrepp och injektioner enbart får utföras av särskilda, legitimerade yrkesgrupper.
Utredningen föreslår också en nationell, webbaserad informationstjänst med oberoende information.
Det stärker inte bara den enskildes skydd, det ligger även i samhällets intresse att konsumenter är välinformerade eftersom eventuella komplikationer kan komma att belasta den offentliga hälso- och sjukvården.
Vår förhoppning är nu att förslagen ska fullföljas så att ett ökat skydd kan uppnås för konsumenten.
Eva Nilsson Bågenholm
Fakta – Skönhetsutredningen
Regeringen tillsatte Skönhetsutredningen våren 2014 i syfte att se över hur skyddet för den enskilde som genomgår en kroppsbehandling kan stärkas. Eva Nilsson Bågenholm utsågs till särskild utredare och utredningen lämnar nu sitt betänkande ”Kroppsbehandlingar – Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)” den 30 november.