Nu ska det bli olagligt att förneka Förintelsen
Regeringspartierna: Vi har fattat beslut om en lagrådsremiss
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2024-02-17 | Publicerad 2024-02-16
DEBATT. Många svenska judar har vittnat om att det under lång tid har blivit allt svårare och farligare att leva som jude i Sverige. Men efter Hamas terrorattack den 7 oktober förra året har situationen närmat sig det akuta.
Vi nås av rapporter om att judiska föräldrar inte vågar lämna sina barn i skolan samtidigt som judiska församlingar tvingats dra ned på sina aktiviteter av säkerhetsskäl. Hoten har i allt fler fall övergått till handling.
Det här är en utveckling som inte kan accepteras. Vår europeiska erfarenhet kräver en fast och entydig hållning i kampen mot antisemitism. En kamp som ytterst handlar om att försvara enskilda människors liv och livsvillkor, men också om att stå upp för våra grundläggande demokratiska värden.
Att bekämpa antisemitism är en högt prioriterad fråga för regeringen. Det senaste året har det arbetet, mot bakgrund av omvärldsläget, handlat mycket om att stärka säkerheten och tryggheten för den judiska befolkningen i Sverige.
Tidigt inrättade vi en arbetsgrupp – Samling för judiskt liv – där företrädare för det judiska samhället, regeringen, polisen och andra relevanta aktörer möts för att diskutera den ökande antisemitismen, hot och hat riktade mot judar och säkerheten för judar i Sverige, men också om hur förutsättningar för judiskt liv i Sverige kan stärkas.
Från regeringens sida skjuter vi också till ekonomiska medel för att stärka säkerheten för den judiska minoriteten.
Statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder, som finns att söka för trossamfund och andra organisationer inom det civila samhället, har höjts med 30 miljoner kronor till 74 miljoner kronor årligen från 2024. Därutöver fick Judiska centralrådet 10 miljoner kronor under 2023 för att stärka sitt säkerhetsarbete och kunna möta de eskalerande hoten.
Polisen har också en nära dialog med det judiska civilsamhällets organisationer, och har sedan en tid tillbaka förstärkt sin bevakning kring vissa objekt där man bedömer att det finns en ökad hotbild.
Mer bevakning och andra säkerhetshöjande åtgärder är nödvändigt i det läge vi befinner oss i. Men vi får inte låta det bli det nya normala. Vi får aldrig vänja oss vid tungt beväpnade poliser utanför synagogor, föräldrar som inte vågar skicka sina barn till judiska skolor och inställda gudstjänster.
För att åstadkomma det måste vi komma åt roten till problemet. Vi måste kväva antisemitismen långt innan den får växa sig stark. En viktig del i detta är att hindra spridandet av hat och hot mot judar, likväl som skadliga myter och fördomar.
Förnekande eller förvanskande påståenden om Förintelsen göder antisemitism. Det handlar sällan om okunskap, utan om medvetna handlingar för att kränka eller hetsa mot de som på ett eller annat sätt har upplevt den, och att förstärka de idéer som strider mot våra grundläggande demokratiska värden.
Det är inte minst mot denna bakgrund som regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss, med förslag om att förnekande av vissa folkmord, till exempel Förintelsen, uttryckligen ska kriminaliseras.
Det här är viktigt av flera skäl.
För det första, det markerar samhällets avståndstagande från förnekande och förvanskande påståenden om Förintelsen.
För det andra, det stärker skyddet för de som individer som utsätts. Enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd och därigenom målsägandestatus och rätt till skadestånd.
För det tredje, samhället har ett ansvar för att kunskap om Förintelsen och andra folkmord förs vidare och för att hindra att något liknande händer igen. Ansvaret för att minnas Förintelsen, att föra vidare de överlevandes fasansfulla berättelser och att utrusta samhället med de verktyg som krävs för att garantera att liknande tragedier aldrig sker igen vilar på oss alla.
Förslagen har tagits fram av en parlamentariskt sammansatt kommitté, där alla partier i Sveriges riksdag har varit representerade. Att kommittén var enig i sitt förslag är ett styrkebesked för Sverige som land.
Att vinna kampen mot antisemitism handlar om att försvara de svenskar som identifierar sig som judar, men också om att slå vakt om grundläggande värden som utgör fundament för vårt demokratiska samhälle.
Gunnar Strömmer, justitieminister (M)
Jakob Forssmed, socialminister (KD)
Paulina Brandberg, jämställdhetsminister (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.