Lärare på IES pressas att sätta högre betyg
Fackligt ombud: Det här är vad betygsinflationen handlar om
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-07-02
DEBATT. Fackförbundet Sveriges lärare släppte rapporten ”När lärare tystas” förra året. Slutsatserna i rapporten är att det finns en utbredd tystnadskultur i Skolsverige.
Den är som störst inom de vinstdrivande verksamheterna och minst på de fristående icke vinstdrivande. Problembilden i kommunal verksamhet liknar i hög grad de problem som finns inom de vinstdrivande.
I rapporten beskriver man att vinstdrivande verksamheter har en ökad press från aktieägare då de behöver ha goda vinstmarginaler, vilket kan påverka transparensen inom organisationen.
Rykte och varumärke blir desto viktigare och lärare tvingas upprätthålla en fasad utåt. Det blir också viktigare att kontrollera informationsflöden, vilket kan leda till att en tystnadskultur skapas.
I skoldebatten talas det ofta om att fristående skolor sätter glädjebetyg för att locka elever. Det sägs också att det kan vara svårt att dra säkra slutsatser om skillnader mellan huvudmän och att problemet inte bara är en friskolefråga.
Sveriges lärare inom Internationella engelska skolan, IES, har nyligen skickat ut en enkät till sina medlemmar där vi ställer frågan om de blivit utsatta för påtryckningar vid betygssättning under läsåret 2022/2023.
Sammanlagt skickades enkäten till 1 712 lärare anställda vid IES, 913 av dessa öppnade mejlet och 324 lärare valde att delta i undersökningen. Resultatet baseras således på dessa svar.
På frågan ”har du blivit utsatt för påtryckningar att ändra din betygssättning på IES under läsåret 2022/2023?”, svarade 34 procent av lärarna ja. Det betyder att minst 110 lärare har blivit utsatta för påtryckningar att ändra sina betyg under läsåret.
Av de som svarade ja säger 60 procent att påtryckningarna kommer från eleverna, 50 procent svarade att påtryckningarna kommer från föräldrarna och 37 procent svarade att det är skolledningen som utövar påtryckningarna.
Dessutom uppger drygt 3 procent att betyg har ändrats utan lärarens godkännande.
Resultatet är inte förvånande eftersom jag i min roll som förtroendevald för Sveriges lärare dagligen tar del av lärares erfarenheter.
Lärare inom IES som upplevs obekväma riskerar att missgynnas på olika sätt, vilket begränsar deras möjligheter att stå på sig vid påtryckningar att sätta ett högre betyg.
Internationella engelska skolan rekryterar ungefär hälften av sina lärare från andra länder än Sverige. Flera av dem har osäkra anställningsavtal och förklarar att de saknar kunskap om att betygssättning är en myndighetsutövning som ingen har rätt att påverka.
Även svenskutbildade lärare och Sveriges lärares fackligt förtroendevalda har upplevt att de som lyfter missförhållanden försöker tystas, utsätts för försämrade arbetsvillkor och repressalier.
Det spelar en viktig del i den problematik som undersökningen visar, att var tredje lärare som deltog pressats till att sätta ett högre betyg under läsåret 2022/2023.
I maj gav sig Handelshögskolans rektor in i debatten och uttryckte att det var sannolikt att skolan inför antagningsprov, eftersom deras elevers kunskaper inte återspeglas i de höga betyg de har med sig.
Det dröjde en dryg månad till att regeringen tillkännagav att de tillsätter en utredning för att stoppa betygsinflationen.
Utredningen ska titta på hur betygssystemet kan förändras så att betygssättningen blir mer likvärdig och rättssäker, exempelvis genom att nationella provet ska räknas in tydligare i betygssättningen.
För att öka likvärdigheten ska utredaren även lämna förslag på hur betygsinflation kan motverkas även för ämnen som inte har nationella prov. Genom att jämföra med andra länders system ska man komma tillrätta med problemen. Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2025.
Utredningen har redan hunnit kritiseras, bland annat för att så sent som 2018 gjordes en ändring i skollagen om att särskild vikt skulle läggas vid resultaten på nationella proven i betygssättningen.
Sedan dess har Riksrevisionen konstaterat att lagändringen har gett liten effekt för likvärdigheten och den orättvisa betygssättningen. Dessutom har en utredning redan gjorts av den förra regeringen.
Den senaste i raden av utredningar ska blicka utanför Sveriges gränser. Det tycker jag är bra, för det finns nämligen väldigt få länder i världen som har ett konkurrensutsatt skolsystem som Sverige har, vilket är den verkliga anledningen till betygsinflationen vi ser i dag.
Betygsinflationen handlar nämligen om, som vår undersökning visar, att lärare pressas till att sätta högre betyg.
I ett konkurrensutsatt system där varje elev är värd en skolpeng, är föräldrarna kunder och elevernas meritvärde används på samma sätt som företag inom näringslivet använder säljsiffror.
Inom skolverksamheter skapar det en kultur där höga betyg premieras, där problem sopas under mattan och där lärarna till slut tystnar.
Catharina Hetzer, vice ordförande och förhandlingsombud för Sveriges lärare på Internationella engelska skolan
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.